Du är här

Mående

Kanske har du läst eller hört att många transpersoner mår dåligt på olika sätt. Här kan du  läsa om må bra-faktorer. Vi har även samlat information om vad du själv kan göra för att må bättre. Om du vill söka stöd har vi samlat olika stödverksamheter du kan vända dig till här. Är du närstående till någon som mår dåligt och vill veta hur du kan stötta? Då kan du läsa mer här.

Olika må bra-faktorer för transpersoner

Det finns saker som kan hjälpa en att må bättre och som till och med kan fungera förebyggande mot psykisk ohälsa. När det gäller specifikt dig som är transperson är det bland annat detta:

Tryggare sammanhang

Miljöer där du blir bekräftad, där personer har transkompetens och där du kan vara dig själv och slipper bli ifrågasatt. Det kan exempelvis vara samtalsgrupper för transpersoner, fritidsgårdar för hbtqi-personer, samtalsmottagningar med särskild kunskap om trans eller olika onlineforum, men också en grupp av vänner eller tillsammans med en vän där du kan vara dig själv.

Namn och pronomen respekteras

Det finns forskning som visar att det finns en koppling mellan psykisk hälsa och att få sitt självvalda namn och pronomen respekterat: unga transpersoner vars rätta namn används av omgivningen har i mycket mindre utsträckning depression och självmordstankar.

Andra som gränsar mot kränkningar

Det kan exempelvis handla om vuxna som agerar mot kränkningar i skolan eller kompisar som säger ifrån vid närgångna frågor från främlingar så du själv slipper göra det.

Träffa andra som är eller har varit i en liknande situation

Många upplever det som hälsofrämjande att få träffa andra med liknande erfarenheter. Detta gäller alla åldrar, men särskilt unga personer eller personer som funderar över sin identitet. Sommarläger, kafékvällar, samtalsgrupper och separatistiska Facebook-grupper är exempel på detta.

Synliggörande

Det finns samband mellan förbättrad psykisk hälsa och insatser som synliggör och inkluderar transpersoners behov och rättigheter. Synliggörande kan exempelvis vara hur enkäter är utformade, normkritisk skolundervisning och inkludering i likabehandlingsplaner/antidiskrimineringsplaner. Pridefestivaler, flaggor och symboler är andra typer av synliggörande.

Ta del av andras berättelser

Många som funderar kring sin könsidentitet kan känna sig ensamma med sina tankar och erfarenheter. Många ickebinära personer upplever ett återkommande osynliggörande, bland annat utifrån att tvåkönsnormen är oerhört stark. Att få ta del av och spegla sig i andras berättelser minskar känslan av ensamhet och kan även bekräfta den egna erfarenheten. Det kan handla om berättelser exempelvis på Youtube eller i böcker, men också om samtalsgrupper eller föreläsningar. Det är viktigt att få lyssna till personer i olika åldrar och genom olika tider: yngre, äldre och jämnåriga. Tillsammans kan vi bygga vår egen historia. Under fliken ”Berättelser” hittar du några berättelser från personer med olika transidentiteter.  Ett av många boktips är I mitt namn – en bok om av vara trans.

Stöd från närstående

Stöttande närstående är en av de största framgångsfaktorerna för att främja hälsan för unga transpersoner. Det finns forskning som visar att unga transpersoner som får stöd av sin familj har lika god psykisk hälsa som jämnåriga cispersoner har. Stöttande kan innebära att respektera namn och pronomen, följa med på läkarbesök och att försvara en inför andra. En del närstående behöver vägledning i hur man kan vara ett bra stöd, exempelvis genom närståendegrupper på Facebook eller genom föreningar som Transammans och RFSL. Närstående kan även kontakta Transformering här samt läsa mer om relationer här.

Tillgång till könsbekräftande vård

Även om könsbekräftande vård inte minskar alla typer av psykisk ohälsa minskar den för de flesta det obehag som kommer av könsdysforin. Exempelvis depression som kan ha direkt koppling till könsdysfori kan också minska av könsbekräftande vård. En hel del personer mår dåligt under väntetiden inom ramen för könsdysforiutredningen: det kan vara frustrerande och stressande. Oftast beror väntetiderna på att utredningsteam inte får tillräckliga ekonomiska resurser av regionen eller att det kan vara svårt att hitta bra personal. Under väntan kan det kännas extra viktigt att ha tillgång till tryggare sammanhang.

Kompetent bemötande och särskilda mottagningar

Det är viktigt att alla delar av hälso- och sjukvården har transkompetens. Det finns även ett behov av specifika mottagningar enbart för hbtqi-personer, exempelvis gynekologiska mottagningar eller samtalsmottagningar. RFSL Utbildning har en lista över verksamheter som har blivit hbtqi-certifierade, där personalen alltså har genomgått utbildning i bemötande och hbtqi-inkludering.

Senast ändrad: 
15 februari, 2024 - 12:20

Sökformulär