Transpersoners hälsa

De allra flesta människor mår dåligt någon gång i livet. Det är inget konstigt med det. Men när det gäller hbtq-personer, och särskilt transpersoner och personer som funderar kring sin könsidentitet, är det många som mår så pass dåligt att vi kan prata om att det finns en utbredd psykisk ohälsa. Det kan exempelvis handla om ångest, suicidstankar, suicidförsök, ätstörningar och depression. Det betyder inte att alla som är transpersoner upplever psykisk ohälsa, men däremot är det vanligt. 

Det finns flera insatser som kan göras för att stärka transpersoners hälsa. Till exempel är könsbekräftande vård som hormonbehandling eller olika slags operationer viktigt för många transpersoner. Utöver medicinska behandlingar finns det även andra insatser som kan stärka transpersoners hälsa, till exempel att ändra namn eller att vistas i en accepterande omgivning. Alla transpersoner vill dock inte ändra på kroppen, byta namn eller ändra juridiskt kön. Man behöver inte vara på ett visst sätt för att kunna kalla sig själv transperson eller för att andra ska respektera ens (trans)identitet.

På den här sidan kan du läsa mer översiktligt om hälsoläget för transpersoner och hur vård för transpersoner kan se ut, men också om andra saker som kan minska köndysfori eller stärka transpersoners hälsa generellt.

Varför mår transpersoner som grupp sämre än befolkningen i övrigt?

Det finns flera olika förklaringar till att en så stor andel transpersoner upplever ohälsa. En sådan är teorin om minoritetsstress. Som en del av en minoritetsgrupp kan en känna stress av att vara utsatt för fördomar, trakasserier och diskriminering, att ständigt behöva komma ut och förklara sig och att bli utsatt eller känna rädsla och oro för att bli utsatt på olika sätt. Att behöva förhålla sig till normer kring kön kan också skapa denna typ av stress. Detta leder till annan ohälsa i form av exempelvis depression eller ångest. Bra information om minoritetsstress finns hos RFSL Utbildning.

Att vara utsatt för diskriminering i samhället är kopplat till arbetslöshet, lägre inkomst och högre alkoholintag. Dessa faktorer kan i sin tur ofta leda till psykisk ohälsa. De här riskfaktorerna är också mer vanligt förekommande bland transpersoner jämfört med befolkningen i stort, enligt forskningen. 

Samtidigt kan själva bilden av att transpersoner mår dåligt leda till att ännu fler mår dåligt: det kan skapa en känsla av hopplöshet. Det kan också bidra till förväntningar om att man måste må dåligt för att vara transperson ”på riktigt”. Det är viktigt att komma ihåg att det dåliga måendet främst hänger ihop med det cisnormativa samhället. Och självklart finns det väldigt många transpersoner som mår bra. 

Könsbekräftande vård kan minska psykisk ohälsa hos transpersoner

Könsbekräftande vård är ett samlingsbegrepp för olika behandlingar för att kroppen ska stämma bättre överens med ens könsidentitet. Det kan vara till exempel hormonbehandling, hårborttagning eller olika slags operationer. Läs mer om könsbekräftande vård och olika behandlingar här.

För en del personer är depression, ångest och självmordstankar något som hänger ihop med könsdysfori. När en får könsbekräftande vård minskar könsdysforin och då minskar även depressionen, ångest och självmordstankarna. Men ibland kan en behöva få hjälp med detta parallellt. Psykisk ohälsa är inte ett hinder för att få könsbekräftande vård, men en kan behöva specifikt stöd för just detta. Personer som genomgår könsbekräftande behandling kan även fortsätta uppleva psykisk ohälsa efter behandling – oftast helt enkelt för att psykisk ohälsa som inte är relaterad till könsdysforin inte behandlas genom könsbekräftande vård. 

Könsdysforidiagnos krävs för att få vård

För att få möjlighet att ändra på kroppen och/eller det juridiska könet krävs dock en könsdysfori-diagnos. För att man ska kunna få en sådan diagnos som transperson behöver man därför uppfylla vissa krav eller diagnoskriterier. Att man får en diagnos betyder inte att man är sjuk. Istället betyder det att man har ett vårdbehov. Man kan säga att diagnosen är en nyckel till att få vård. Läs mer om könsdysfori och de olika könsdysforidiagnoserna här.

Hur en könsdysforiutredning går till

Den som vill ha tillgång till könsbekräftande vård behöver en könsdysforidiagnos. För att få en könsdysforidiagnos behöver man ha genomgått en könsdysforiutredning. Utredningen görs hos något av de särskilda utredningsteam för könsdysfori som finns i Sverige. Här kan du läsa mer om vad utredningen är och hur den går till steg för steg. Kontaktuppgifter till könsdysforiteamen hittar du här. 

Ändra juridiskt kön

Juridiskt kön är det kön som registreras i bland annat pass och på den näst sista siffran i personnumret. För att kunna ändra juridiskt kön idag behöver man uppfylla vissa olika krav, till exempel att man har fått diagnosen transsexualism. Läs mer om att ändra juridiskt kön och hur det går till här. 

Hur man byter namn

Det finns studier som visar på att transpersoner vars namn och pronomen respekteras mår bättre. Här finns information om hur man gör om man vill byta förnamn. Man behöver inte ha en könsdysforidiagnos eller definiera sig som transperson för att få byta namn. Det finns ingen åldersgräns för att byta namn men vårdnadshavare behöver skriva under ansökan för den som är under 18 år. Läs mer om att ändra namn som transperson här.

Stöttande omgivning och andra faktorer som kan förbättra psykiska hälsan

Att som transperson ha en stöttande omgivning är ett exempel på en faktor som i forksning har visat sig ha en mycket positiv påverkan på den psykiska hälsan. Andra viktiga saker kan vara att man har möjlighet att träffa andra i en liknande situation, eller att ens pronomen respekteras. Läs mer om olika må-bra faktorer här.

Vill du lära dig mer om transpersoners hälsa?

Här har vi samlat lite olika resurser som handlar om psykisk hälsa generellt men också specifika rapporter om transpersoners hälsa. 

• UMO om att må dåligt
• Folkhälsomyndighetens rapport Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner (2015)
• Folkhälsomyndighetens rapport Metoder för att främja en god hälsa bland hbtq-personer (2017)
• NSPHs projekt Hjärnkoll med information om psykisk ohälsa.
• Föreningen Suicide Zero med fakta om suicid.
• SPES: Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd.