Hormonbehandling - HRT

Hormonbehandling är en av flera behandlingar som erbjuds inom den könsbekräftande vården. Hormoner kan påverka bland annat röst, kroppsbehåring och hur underhudsfett är fördelat på kroppen. Du kan läsa mer om hormonbehandlingens effekter nedan. Hormonbehandling kallas ofta HRT, som står för hormone replacement therapy på engelska. 

Det finns inte krav på att genomgå hormonbehandling inom den könsbekräftande vården. Istället lägger man upp behandlingen individuellt efter just det man själv behöver för att kunna må så bra som möjligt. 

I den här texten använder vi några medicinska begrepp för kroppsdelar som man fötts med.

HRT för dig som är ickebinär

Syftet med hormonerna är att minska könsdysfori men framförallt många ickebinära kan fortfarande uppleva könsdysfori, men på andra sätt, av hormonbehandlingens effekter. Hormonbehandling blir ofta väldigt binärt. Det är därför viktigt att prata med läkaren om dina förväntningar på behandlingen och vilka effekter som är permanenta. 

För dig som har en intersexvariation

Texten utgår från att du har en hormonproduktion som följer normen inom medicin, dvs att du som tilldelats könet kille vid födelsen producerar mer testosteron, och att du som tilldelades könet tjej vid födelsen producerar mer östrogen. Om du har en intersexvariation som påverkar hur din kropp producerar eller tar upp könshormoner stämmer inte alla delar av den här texten för dig. Något som kan vara bra att veta om du har en intersexvariation är att det sällan är ett hinder för att kunna få könsbekräftande hormonbehandling.

Könsdysforidiagnos krävs för att få hormoner

Om du är transperson och vill ha könsbekräftande hormonbehandling i Sverige krävs det att du har en könsdysforidiagnos. Det krävs alltså att du går en könsdysforiutredning. Hormonbehandling kan ges till alla vuxna med könsdysfori som behöver det, även ickebinära. För dig som är under 18 ser reglerna annorlunda ut och hormoner ges endast i undantagsfall, trots en könsdysforidiagnos.

Diagnos brukar ställas efter ungefär 12 månader av utredning. När diagnosen är ställd skickas remiss till hormonläkare, en så kallad endokrinolog, eller till en gynekolog som är en läkare som är specialiserad på gynekologi. Det brukar vara några månaders väntetid innan du får komma dit för att lämna blodprov, prata om din hälsa och diskutera vilken form av hormonpreparat som passar dig bäst. Sedan skrivs recept på hormoner och du kan påbörja hormonbehandlingen.

Det är i regel endokrinolog eller gynekolog som förnyar ditt recept på hormoner. Det är också den läkaren som följer dina värden över tid, som anpassar dosen till rätt nivå och som du kan prata om eventuella biverkningar med. Under det första året på hormoner är det vanligt att fortsätta ha kontakt med den könsdysforimottagning som ställde diagnos, särskilt om du vill ändra juridiskt kön eller genomgå underlivskirurgi. Personalen här är också personer som du kan prata med när det gäller biverkningar, effekter eller andra tankar om hormonbehandlingen.

Om du är under 18 år

Generellt måste man ha fyllt 18 år för att få behandling med könsbekräftande hormoner så som testosteron och östrogen. Socialstyrelsen uppdaterade under 2022 riktlinjerna för behandling av unga med könsbekräftande hormoner och hormonblockerare. Sedan dess ges dessa behandlingar endast i undantagsfall. Hormonblockerare är ett läkemedel som även kallas för stopphormoner eller pubertetsblockerare. Det är ett sätt att ”pausa” puberteten så att kroppen inte får pubertetsförändringar som känns fel. Hormonblockerare kan som mest ges under 2-3 års tid, bland annat för att de kan påverka skelettet. Om du får hormonblockare kommer hormonläkaren att följa dina värden över tid och ska även berätta för dig vilka biverkningar som medicinen kan ge. Om du vill ha hjälp med att ta bort blödningar ( det som kallas mens) så går det att få hjälp med detta utan könsdysforidiagnos. Detta kan man fråga om på sin ungdomsmottagning. 

Olika effekter och behov

Vissa effekter av hormonbehandling är permanenta, andra går tillbaka om du avslutar behandlingen. För att ha kvar alla effekter måste du alltså fortsätta behandlingen genom hela livet. Ifall du vill avbryta en hormonbehandling går det dock oftast bra. Om du har kvar de delar som producerar kroppens egna hormoner (det som medicinskt kallas könskörtlar: testiklar eller äggstockar) kan kroppens egen hormonproduktion nästan alltid komma igång av sig själv igen om du slutar ta hormoner. Om du inte har kvar dina könskörtlar behöver du ta de hormoner som kroppen annars skulle ha producerat själv.

Hur du påverkas är individuellt

Hur din kropp påverkas av hormonbehandling är individuellt. Det finns förändringar som är typiska för testosteron respektive östrogen. Man vet att vissa av dessa förändringar brukar komma tidigt och att andra ofta dröjer ett tag. Men det är som med en kroppsegen pubertet: det ser ut på olika sätt för olika personer och är svårt att förutsäga. Precis som en kroppsegen pubertet kan ta flera år kan förändringar som kommer med könsbekräftande hormonbehandling ta lång tid. Man brukar räkna med att man har fått de största förändringarna efter att ha tagit hormoner i 1–2 år. Men det är ganska vanligt att kroppen fortsätter att förändras under längre tid: fortfarande efter 5–6 år kan till exempel röstläge, ansikts- och kroppsbehåring, muskelmassa och fördelning av underhudsfett hålla på att förändras.

En del vill ta hormoner för att kroppen ska förändras så mycket som möjligt i typiskt kvinnlig eller typiskt manlig riktning. Andra vill att kroppen ska bli mer könsneutral eller androgyn. Tillsammans med endokrinolog eller gynekolog kan du prata om hormonbehandlingen, t.ex. så kallad microdosing (mindre doser) av testosteron för att förändringarna ska gå långsammare. Det finns däremot inget sätt att välja vilka effekter du vill ha av hormonbehandlingen eller att styra hur det blir för just dig. För en del sker förändringar väldigt snabbt. Du behöver därför vara beredd på att kroppen kan förändras på sätt du inte vill och som inte kommer att gå tillbaka. Endokrinologen eller gynekologen kan berätta för dig vilka effekter du kan förvänta dig att behandlingen men också om biverkningar. Vissa läkemedelsformer, som hormonplåster eller gel, gör det enklare att snabbt avbryta behandlingen om du behöver det.

Alla går inte på hormonbehandling

Alla vill inte ha hormonbehandling eller kan av olika medicinska skäl inte ta hormoner. En del slutar på grund av biverkningar av hormonerna. För en del är det lagom att gå en period och sedan sluta. Det finns inga krav på att ta emot viss behandling bara för att den finns. En del går på hormonbehandling under en period och avslutar den sedan. Om du inte opererat bort de delar av kroppen som producerar eget könshormon, könskörtlarna, kan du avsluta hormonbehandlingen och avvakta att kroppen själv börjar producera hormoner igen. Om du har tagit bort könskörtlarna måste könshormon tillföras för att du ska må bra. Då får du istället ta den typ av hormoner som kroppen själv skulle ha producerat. Om du vill avbryta hormonbehandling eller har frågor om den, prata med din endokrinolog/gynekolog.

Kan man få HRT utan diagnos?

Det är inte möjligt att få hormoner via hälso- och sjukvården i Sverige utan att först ha fått en könsdysforidiagnos. Det går inte heller att få hormonbehandling i privat vård i Sverige. Det går att få hormoner via privata kliniker i andra länder. Kostnader och regler varierar.

En del tar hormoner på egen hand, något som ofta kallas att självmedicinera. Det finns risker med att ta hormoner utan att ha fått dem utskrivna av endokrinolog eller gynekolog och utan att gå på regelbundna läkarkontroller. Du kan läsa mer om självmedicinering med hormoner här.