
Du är här
Vanliga frågor om trans
Här följer korta svar på några vanliga frågor som kommer in till Transformering. Oavsett om du är transperson, har funderingar kring din könsidentitet, är anhörig eller arbetar med dessa frågor, så finns här information som kan hjälpa dig att navigera i rättigheter, stöd och resurser. Om du har andra frågor och önskar komma i kontakt med oss gör du det här: Har du frågor om trans eller könsidentitet?
Vad är trans?
Trans är ett brett begrepp som används om personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det kön de tilldelades vid födseln. Könsidentitet handlar om vilket kön som du själv vet att du är. Könsuttryck handlar om hur du uttrycker ditt kön, till exempel genom smink, kläder eller frisyr. Trans kan inkludera transmän, transkvinnor, ickebinära och andra som identifierar sig utanför tvåkönsnormen, en norm som antar att det bara finns två kön - man och kvinna. Trans handlar om könsidentitet och/eller könsuttryck och har därmed ingenting att göra med vem man blir attraherad av eller kär i. Här kan du läsa mer: Vad är trans?
Vad är könsinkongruens och könsdysfori?
Könsinkongruens är när ens juridiska kön (det kön som bland annat står i passet) inte stämmer överens med ens könsidentitet. Om detta leder till lidande eller hinder i vardagen kallas det för könsdysfori. Könsdysfori kan beskriva både en personlig upplevelse och ett medicinskt tillstånd som kan utredas inom vården. Upplevelsen av könsdysfori varierar från person till person, exempelvis hur, var och när det upplevs. Dysfori kan vara kopplad till kroppen, exempelvis kroppsform, röst eller behåring, och påverkas även av hur andra uppfattar ens kön i sociala sammanhang. För vissa kan skillnaden mellan ens egen självbild och omgivningens tolkning skapa psykiskt obehag. Här kan du läsa mer: Vad är trans?
Vad är könsbekräftande vård?
Könsbekräftande vård är den medicinska process där transpersoner kan få hjälp att förändra kroppen för att den bättre ska överensstämma med könsidentiteten, vilket kan minska könsdysfori. Denna vård kan inkludera hormonbehandling, hårborttagning och olika kirurgiska ingrepp. Men vilken behandling man vill ha eller behöver är individuellt. Alla behandlingar sker också frivilligt. Alla transpersoner behöver inte eller vill inte ha könsbekräftande vård. De flesta transpersoner vill eller behöver inte heller alla olika behandlingar som finns. Ibland önskar en person en behandling men behöver avstå på grund av medicinska skäl. Tidigare har könsbekräftande vård ibland kallats för "könsbyte", men det används inte idag. Man är lika mycket trans oavsett om man har behövt och fått vård eller inte. Här kan du läsa mer: Könsbekräftande vård och behandling.
Hur fungerar den könsbekräftande vården i Sverige?
För att genomgå könsbekräftande vård eller ändra juridiskt kön (det kön som bland annat står i passet) krävs en könsdysforidiagnos, vilken fås genom en könsdysforiutredning. För att påbörja utredningen behövs en remiss, oftast från en psykiatriker. Väntetiderna är långa, ofta runt två år. Men det finns stöd att få under väntetiden. Du kan läsa mer om att söka stöd här: Söka stöd som transperson eller närstående. Utredningen, som kan ta runt ett år, genomförs av ett team med psykolog, kurator och psykiatriker som bedömer individens behov av vård. Efter diagnos kan man få remiss till olika könsbekräftande behandlingar. Här kan du läsa mer om utredning och diagnos: Könsdysforiutredning
Hur gör jag för att få remiss till den könsbekräftande vården?
För att påbörja en könsdysforiutredning behöver du en remiss till ett könsdysforiteam. Reglerna varierar mellan teamen. Om du behöver remiss från en psykiatriker kan du vända dig till psykiatrin, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Du remitteras oftast till det utredningsteam som finns i din hemregion, men du kan även välja team i andra delar av landet enligt patientlagen, men då kan du behöva betala för resor själv. Här kan du läsa mer: Könsdysforiutredning
Vilka rättigheter har jag som transperson?
Transpersoner i Sverige har lagligt skydd mot diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna kön och könsöverskridande identitet eller uttryck. Lagen skyddar mot diskriminering inom arbetslivet, utbildning, sjukvård och socialtjänst. Om man blir diskriminerad eller trakasserad kan man anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO), och även få stöd från antidiskrimineringsbyråer. Om du upplever att du inte får rätt behandling eller bemöts på ett sätt som känns fel inom vården, kan du vända dig till exempelvis patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för stöd och vägledning. Transpersoner som utsätts för våld kan få stöd genom RFSL:s Stödmottagning och andra hjälporganisationer. Här kan du läsa mer: Rättigheter.
Hur gör jag för att ansöka om att ändra juridiskt kön?
I Sverige registreras alla vid födseln som antingen man eller kvinna. Denna registrering styr det juridiska könet, alltså det kön som bland annat står i passet. Från den 1 juli 2025 kommer en ny könstillhörighetslag att träda i kraft, vilket innebär att man inte längre behöver en diagnos för att ändra juridiskt kön. Istället kan man genomgå en enklare medicinsk utredning. Det kommer även att bli möjligt att ändra juridiskt kön från 16 års ålder med målsmans godkännande. Däremot kommer det fortfarande inte finnas ett tredje alternativ att välja på, utan bara man eller kvinna. Här kan du läsa mer: Ändra juridiskt kön.
Hur kan jag prata om min könsidentitet med vänner och familj?
Att prata med vänner och familj om sin könsidentitet kan kännas svårt, det är viktigt att göra detta i sin egen takt. Några tips är att välja ett tryggt tillfälle och fundera över vad du vill säga, exempelvis genom att skriva ner det i förväg. Du kan börja med någon du litar på och som du tror kommer att vara stöttande. Var beredd på att ge dem tid att ställa frågor och att det kan ta tid att förstå. Om det känns för svårt att prata direkt kan du till exempel använda ett brev, meddelande eller en tredje person som stöd.
Hur kan jag hantera negativt bemötande eller diskriminering baserat på att jag är transperson eller bryter normer för kön?
Att hantera negativt bemötande eller diskriminering kan vara tungt, men det finns stöd att få. Försök att omge dig med personer som stöttar och stärker dig. Sätt gränser och försök att inte låta andras negativa attityder definiera dig. Du har rättigheter enligt svensk lag, och om du blir diskriminerad kan du kontakta Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller en stödorganisation. Att prata med en kurator eller terapeut kan också hjälpa dig att bearbeta dina upplevelser och stärka ditt välmående.
Hur kan jag göra för att hitta gemenskap med andra transpersoner?
Att hitta gemenskap med andra transpersoner kan vara ett viktigt stöd för många och ett sätt att känna sig mindre ensam. Det finns grupper och organisationer för transpersoner, både lokalt och online. RFSL och RFSL Ungdom har avdelningar runt om i landet, och vissa har dessutom särskilda grupper och mötesplatser för transpersoner. Alla RFSL:s avdelningar hittar du här. Alla RFSL Ungdoms lokalföreningar hittar du här. Även på nätet och i sociala medier kan det vara möjligt att komma i kontakt med andra transpersoner. I en del städer finns mötesplatser eller evenemang för hbtqi-personer där du kan träffa nya vänner. Om det känns svårt att ta första steget, kan det hjälpa att delta anonymt online tills du känner dig mer bekväm.
Vad är intersex?
Intersex innebär att kroppen har variationer som inte följer samhällets normer för en typisk kill- eller tjejkropp. Det handlar om fysiska egenskaper såsom kromosomer, hormonproduktion och könsorgan. Intersex är inte samma sak som trans, då trans handlar om könsidentitet medan intersex gäller kroppsliga variationer. En intersexperson kan vara cis eller trans och identifiera sig som kvinna, man eller ickebinär. Många intersexvariationer syns inte vid födseln och upptäcks senare, exempelvis i puberteten eller i samband med fertilitetsutredningar. Här kan du läsa mer: Intersex.
Vanliga frågor om trans för dig som närstående
Hur kan jag vara ett bra stöd till min närstående som är transperson?
Att vara ett bra stöd till en närstående som är transperson handlar om att lyssna och visa respekt. Fråga hur du bäst kan stötta och var öppen för att lära dig mer om deras erfarenheter. Använd det namn och de pronomen personen önskar, även om det tar tid att vänja sig. Var en trygg person att prata med, och hjälp till att hantera negativt bemötande från omgivningen om det behövs. Att visa intresse och omtanke utan att pressa kan göra stor skillnad. Du kan läsa mer här: Att stötta.
Vad betyder könsdysfori och hur påverkar det min närstående?
Könsdysfori är en känsla av obehag som kan uppstå när en persons könsidentitet inte stämmer överens med det kön de tilldelades vid födseln. Det kan påverka din närstående på många sätt, till exempel genom psykisk ohälsa, oro eller svårigheter i vardagen. Att förstå och respektera deras upplevelser kan vara till stor hjälp. Fråga hur du kan stötta och uppmuntra dem att söka hjälp om de behöver det, till exempel genom samtal med en kurator eller kontakt med vården. Ditt stöd kan göra stor skillnad i deras välmående. Här kan du läsa mer: Vad är trans?.
Hur kan jag som förälder förstå och bekräfta mitt barns könsidentitet?
Att förstå och bekräfta ditt barns könsidentitet kan börja med att lyssna och visa respekt för deras upplevelser. Fråga hur de identifierar sig och vilka namn eller pronomen de vill att du ska använda. Läs också på om könsidentitet och transfrågor för att bättre förstå deras perspektiv. Bekräfta att du stöttar och älskar dem, oavsett hur de identifierar sig. Att visa tålamod och vara öppen för samtal gör stor skillnad i att skapa en trygg miljö för ditt barn att vara sig själv.
Vilka rättigheter har mitt barn/ungdom inom vård och skola?
I Sverige har alla barn och ungdomar rätt till en trygg skolgång och god vård, oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Skollagen och diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering och trakasserier i skolan. Ditt barn har rätt att bli bemött med sitt valda namn och pronomen, och skolan ska arbeta för att skapa en inkluderande miljö. Om ditt barn blir utsatt för kränkningar är skolan skyldig att agera. Inom vården har ditt barn rätt till respektfull behandling och tillgång till stöd utifrån sina behov. Barnets ålder och mognad avgör i vilken utsträckning de själva får fatta beslut om sin vård. Enligt patientlagen ska deras åsikter alltid beaktas. Om du upplever att ditt barn inte får sina rättigheter tillgodosedda kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen eller Barn- och elevombudet. Du kan läsa mer här: Rätt i vården.
Hur kan jag prata med min närstående om deras könsidentitet och behov?
Ett tips är att börja med att skapa en trygg och respektfull miljö. Visa att du är öppen för att lyssna utan att döma eller anta. Fråga personen hur hen vill bli bemött, till exempel vilka namn och pronomen hen föredrar. Var nyfiken på ett respektfullt sätt, men pressa inte personen om den inte vill dela allt på en gång. Bekräfta att du stöttar och vill förstå för att finnas där på bästa sätt.
Vad kan jag göra om jag känner oro inför min närståendes psykiska hälsa?
Ett första steg kan vara att försöka prata med personen på ett lugnt och öppet sätt. Att finnas där som ett lyssnande stöd kan göra stor skillnad. Visa att du bryr dig och fråga hur personen mår utan att pressa hen att svara. Uppmuntra din närstående att söka hjälp, till exempel från en kurator, psykolog eller vårdcentral. Stöd från dig som närstående och från en professionell kan komplettera varandra tillsammans skapa bästa förutsättningar. Om du upplever att situationen är allvarlig, tveka inte att kontakta vården eller en stödorganisation för rådgivning. Är situationen akut, ring 112.
Hur kan jag hjälpa min nästående att komma i kontakt med den könsbekräftande vården?
Ett första steg kan vara att hjälpa din närstående att kontakta en vårdcentral eller ungdomsmottagning. För barn och ungdomar under 18 år skickas remiss oftast till ett könsdysforiteam via BUP eller barnläkare. För vuxna görs remissen till närmaste könsutredningsteam. Hjälp till att samla information och erbjud dig att vara med vid läkarbesök om din närstående vill det. Det kan också vara bra att tillsammans läsa om hur vårdprocessen fungerar, eftersom könsbekräftande vård i Sverige kan ta tid och kräver flera steg. Här kan ni läsa mer: Könsdysforiutredning. Om ni stöter på hinder, som långa väntetider eller dåligt bemötande, kan ni även kontakta Patientnämnden eller en stödorganisation för råd.
Var kan jag få information och stöd som anhörig till en transperson?
Som anhörig till en transperson är du välkommen att kontakta oss på Transformering med dina frågor och funderingar. Annat stöd online ges exempelvis av MIND Föräldralinjen, till dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Du kan läsa mer om att söka stöd här: Söka stöd som transperson eller närstående. Är läget akut, ring 112.
Vanliga frågor om trans för yrkesverksamma
Vad är viktigt att tänka på i mötet med en transperson?
Visa respekt genom att använda rätt namn och pronomen och skapa en trygg atmosfär utan att ställa frågor som inte är relevanta för din yrkesroll. Undvik att anta något om personens könsidentitet, könsuttryck eller kropp. Bekräfta personen som expert på sin egen identitet och erfarenhet. Var lyhörd för individuella behov och behandla personen som vilken klient eller patient som helst. Ett respektfullt bemötande är grunden för förtroende och trygghet.
Hur kan jag stötta transpersoner i min yrkesroll?
Lyssna och bekräfta personens behov utan att döma eller ifrågasätta. Erbjud korrekt information om stöd och rättigheter och vägled vid behov vidare till specialiserade aktörer. Se till att din arbetsplats är inkluderande, exempelvis genom att använda ett könsneutralt språk i blanketter och skyltar. Uppmärksamma eventuella hinder för tillgång till tjänster och arbeta för att ta bort dessa. Din roll som stödjande och respektfull yrkesperson kan göra stor skillnad.
Hur kan jag använda ett inkluderande språk och bemötande?
Använd könsneutralt språk och fråga vilka pronomen personen föredrar om det är relevant. Undvik uttryck som kan förstärka normer om kön, och var medveten om att inte alla transpersoner vill eller har möjlighet att genomgå medicinska eller juridiska förändringar. Bekräfta personen genom att använda rätt namn. Anpassa din kommunikation efter varje individs behov och erfarenhet. I situationer då det är aktuellt att ropa ut någons namn, överväg att använda efternamn istället för förnamn.
Hur kan jag hjälpa en person som önskar remitteras till den könsbekräftande vården?
Förklara tydligt vilka steg som krävs för att få en remiss och hjälp personen med att navigera i vårdsystemet. Beroende på region kan processen skilja sig, så ta reda på de specifika rutinerna där du arbetar. Om du inte känner till den önskade informationen är det helt okej att säga att du inte vet i nuläget men ska försöka kolla upp saken och återkomma. Om du inte själv kan skriva remissen, hänvisa till rätt instans, som exempelvis en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning. Bekräfta att det är helt okej att ha frågor och erbjud stöd under väntetiden. Det är viktigt att vara tydlig och ge korrekt information för att minska osäkerhet.
Var kan jag hitta stöd eller utbildningsmaterial om transpersoners levnadsförhållande, rättigheter och hälsa?
Sök information från organisationer som erbjuder information och material, exempelvis Transformering.se eller Transammans. Myndigheter som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har rapporter och riktlinjer som rör transpersoner. Du kan delta i utbildningar eller workshops om normkritik och transinkludering via hbtqi-certifierade utbildare. RFSL Utbildning kan skräddarsy utbildningar på många olika sätt. Från webbutbildning till stora program som löper över längre tid, de nås på utbildning@rfsl.se. Böcker, artiklar och poddar om transfrågor kan också ge viktiga insikter. Uppdatera dig kontinuerligt för att hålla din kunskap aktuell och relevant.
Vad ska jag göra om en transperson jag möter visar tecken på psykisk ohälsa?
Börja med att lyssna och validera personens känslor utan att ifrågasätta deras upplevelser. Därefter kan du erbjuda stöd och hjälp med att hitta rätt resurser, som psykolog eller kurator med erfarenhet av könsdysfori och psykisk ohälsa. Om personen önskar, hänvisa till könsbekräftande vård och informera om rättigheter och stödorganisationer. Var lyhörd och visa att du finns som ett stöd. Följ upp och visa att du bryr dig. En stödjande och professionell hållning kan bidra till att personen vågar söka mer hjälp.