Könsbekräftande vård och behandling

Könsbekräftande vård kallas den medicinska process som transpersoner kan gå igenom. Det innebär ofta att man ändrar sin kropp så att den bättre stämmer överens med ens könsidentitet. Det kan man göra till exempel genom hormonbehandling, hårborttagning eller olika slags operationer. Alla transpersoner behöver inte könsbekräftande vård. För många är det dock livsviktigt för att kroppen och/eller det juridiska könet ska stämma bättre överens med könsidentiteten och den man är som person.

Andra ord som också används för denna process är könskorrigering, transvård och transition. Tidigare användes även ordet könsbyte. Det ordet används sällan idag då en person inte byter kön utan istället förändrar kroppen så att den stämmer bättre överens med hur man känner sig. Vissa kan även uppleva ordet könsbyte som kränkande, därför rekommenderar vi att använda andra ord för könsbekräftande vård i första hand.

Vad är könsbekräftande vård?

Könsbekräftande vård syftar till att minska könsdysfori hos personer genom att få kroppen att stämma bättre överens med könsidentiteten. Inom den könsbekräftande vården kan man få tillgång till olika behandlingar, beroende på vad individen kommer fram till i samråd med utredningsteamet. Alla behandlingar är frivilliga och det finns inget krav på att du måste genomgå samtliga som finns tillgängliga.

Det kan finnas ett fokus på könsbekräftande underlivsoperationer som är ensidigt och ger en missvisande bild av vad könsbekräftande behandling innebär. För en del personer med könsdysfori är behovet av underlivskirurgi självklart oerhört viktigt. Men många avvaktar med underlivskirurgi eller avstår helt från att genomgå den typen av kirurgi. Till exempel för att det finns medicinska risker med en stor operation, att man inte vill ha någon av de operationsmetoder som används eller att man vill ha sitt könsorgan som det är.

Exempel på könsbekräftande behandlingar

Dessa är några exempel på olika könsbekräftande behandlingar som brukar erbjudas inom den offentliga vården i Sverige:

• Hormonbehandling med testosteron eller östrogen. Hormoner kan påverka bland annat röst, kroppsbehåring och hur fett är fördelat på kroppen.
• Olika operationer, till exempel mastektomi, en operation där man tar bort bröstvävnad för att skapa en plattare bröstkorg. Du hittar en lista över olika könsbekräftande operationer här.
• Annan behandling som inte är operationer eller hormoner, till exempel röstträning. Röstträning olika övningar som man gör för att förändra rösten. Läs om fler behandlingar som inte är hormoner eller kirurgi här.

Det kan även finnas andra behandlingar som erbjuds via den privata vården, men då behöver man betala för dem själv. Vilka behandlingar som finns och vad de kostar varierar stort. För vissa typer av operationer, till exempel mastektomier, kan vissa privata kirurger kräva en könsdysforidiagnos.

Så får man tillgång till könsbekräftande vård

För att få genomgå könsbekräftande behandling via den offentliga vården krävs en könsdysforidiagnos, som bara kan ställas av utredningsteamen. Diagnosen ställs efter att man har gjort en könsdysforiutredning.

Du som vill genomgå underlivskirurgi behöver dessutom ett särskilt tillstånd för att göra detta. Läs mer om underlivskirurgi här.

Könsbekräftande vård för personer under 18 år

För unga under 18 år kan olika behandlingar vara aktuella, men precis som för vuxna krävs en diagnos för att få tillgång till behandlingarna. Vilka som finns tillgängliga beror bland annat på hur långt man har kommit i puberteten. En könsbekräftande behandling för specifikt unga är stopphormoner. De syftar till att ”pausa” puberteten så att kroppen inte får pubertetsförändringar som känns fel. Stopphormoner tar man under begränsad tid, och de kan bara sättas in under en viss period: puberteten måste ha börjats och nått ett visst stadium, men inte vara helt klar för att det ska gå att använda hormonblockerare. Läs mer om stopphormoner här.

Det är bra att veta att Socialstyrelsen 2022 uppdaterade riktlinjerna för könsbekräftande behandlingar av unga. Sedan dess ges behandling med stopphormoner endast i undantagsfall. Samma gäller även behandling med könsbekräftande hormoner som testosteron och östrogen, samt mastektomi, en operation där man tar bort bröstvävnad för att skapa en plattare bröstkorg.

Enligt Socialstyrelsens kunskapsstöd ska unga med könsdysfori fortfarande kunna erbjudas bland annat hårborttagning och röstträning. Kunskapsstöden är dock bara rekommendationer och därmed inga regler som utredningsteamen måste följa. En del utredningsteam vill följa kunskapsstöden mer än vad de gör men får inte tillräckligt med resurser för det. Vården kan därför se olika ut beroende på vilket team du går hos eller var i Sverige du bor.

Transition - en personlig process

Ofta används ordet transition för att beskriva att en person är i färd med att bekräfta sitt kön. Exakt när en könsbekräftande process startar varierar. En del räknar från den allra första kontakten med psykiatrin. Andra från den dag då man fått sin diagnos. En del från när man börjar med könsbekräftande behandling. Många som genomgår könsdysforiutredning lever sedan tidigare som det kön man känner sig som och har alltså redan påbörjat den sociala biten av sin transition.

Ibland hör man saker som ”att gå hela vägen” om medicinsk transition. Det är uttryck för att det har skapats en norm kring vad man ska vilja göra som transperson, men när man har förändrat det man själv vill och behöver ändra på så har man ju gått hela sin egen väg. Om det sedan innebär att man vill ha all tillgänglig könsbekräftande vård eller delar av den tillgängliga behandlingen är något som man bedömer själv och inget som någon annan kan döma en för. Huvudsaken är att man känner efter och diskuterar med utredningsteamet vad just man själv behöver för att kunna må så bra som möjligt. Alla är olika och även om könsdysforiutredningen följer ett visst schema är själva den medicinska delen av transitionen något som kan vara väldigt individuellt.

Ibland pratar man också om att man blir "klar" med sin transition. Här är det viktigt att vara medveten om att den som genomgår könsbekräftande hormonbehandling ofta gör det under lång tid. Ibland hela livet. Behandlingen blir alltså inte "klar" som i "avslutad", utan är pågående.