Spara könsceller för dig som transperson

Att spara könsceller är ett sätt behålla möjligheten att få biologiska barn. Detta gäller även om man planerar att påbörja hormonbehandling eller genomgå underlivskirurgi. I den här texen får du veta hur det går till att spara könsceller, vilka risker som kan finnas med det och vad som kan vara bra att tänka på. 

I den här texten använder vi ord som kan upplevas som könade, men det är för att informationen ska vara så tydlig som möjligt. Tänk också på att själva processen att spara könsceller för vissa kan öka eventuell könsdysfori. Om du har frågor, tankar eller vill ha stöd i detta kan du vända dig till exempelvis RFSL:s och RFSL Ungdoms stödsajt för transpersoner, Transformering.se, eller vända dig till Transammans samtalsmottagning.  

Bra att spara könsceller innan hormonbehandling

Om du vet eller tror att du vill kunna få biologiska barn i framtiden är det en bra idé att spara könsceller (ägg eller spermier). Det bör du göra innan du påbörjar könsbekräftande hormonbehandling med testosteron, östrogen eller antiandrogener (testosteronblockerare). Detta beror på att hormonbehandling påverkar din fertilitet, din förmåga att bli förälder genom egna ägg eller spermier. Många slutar producera mogna ägg eller spermier under tiden som de genomgår hormonbehandling, eller producerar färre. Om du avbryter behandlingen med hormoner eller hormonblockerare brukar kroppens produktion av mogna könsceller komma i gång igen. Du kan då få tillbaka fertiliteten helt eller delvis. Det finns dock ingen garanti för att man kan bli fertil igen efter könsbekräftad hormonbehandling. Det kan också variera hur lång tid det tar att återfå fertiliteten. 

Det allra säkraste för dig som vill bli biologisk förälder är därför att spara könsceller innan du påbörjar könsbekräftande hormonbehandling, om du vill ha sådan. Då har du bäst möjlighet att få barn med hjälp av egna könsceller i framtiden.

Fertilitet och underlivskirurgi

Vissa former av könsbekräftande underlivskirurgi leder också till att du blir steril. Det gäller vaginoplastik, orkidektomi (ta bort testiklarna) och salpingo-ooforektomi (ta bort äggledarna och äggstockarna). Om du genomgår hysterektomi (ta bort livmodern) och vaginektomi (ta bort slidan) kan du inte längre bära och föda barn. Om du ska genomgå någon eller några av dessa operationer och vill spara könsceller behöver du därmed dessa innan operationerna görs. Dessa typer av ingrepp är irreversibla. 

Om du tar bort livmodern och slidan kan du inte bära och föda barn. Då är dina möjligheter att bli förälder med hjälp av egna könsceller (ägg) begränsade i Sverige i dag. Om man har en partner som kan bära barn kan det vara möjligt kan det finnas möjlighet att ens partner blir gravid med ens sparade ägg. Läs mer under rubriken “Hur får könsceller användas?”. 

Spara spermier

För att du ska kunna frysa in spermier måste du avsluta din könsberäftande hormonbehandling, om du genomgår sådan behandling. Du bokar en tid på fertilitetsmottagningen. Där får du tillgång till ett rum där du onanerar och samlar upp utlösningen i ett provrör eller en burk som du fått av personalen på mottagningen. Om du vill  får du ta med dig någon du känner in på rummet. 

Om du har en partner eller annan person som bidrar med ägg kan man istället välja att frysa in embryon. Embryon är alltså ägg som är befruktade med spermier. 

Spara ägg

För att du ska kunna frysa in ägg måste du avsluta din könsberäftande hormonbehandling, om du genomgår sådan behandling. Din mens behöver också komma igång, och hur lång tid det tar varierar.

Det första som händer är att du får genomgå en utredning för att undersöka hur fertil du är. Då behöver du göra en gynekologisk undersökning för att se om du har ägg i kroppen. Undersökningen görs med en ultraljudsstav, som förs in i underlivet. 

Hormonbehandling för att stimulera ägg och hur man tar ut äggen

Om undersökningen visar att det finns ägg som kan mogna brukar man därefter behöva genomgå en hormonell behandling med sprutor. Sprutorna stimulerar äggblåsorna där äggen finns och gör så fler ägg kan mogna samtidigt. Annars brukar bara ett ägg mogna i kroppen åt gången. Hormonbehandling gör alltså att man kan plocka ut flera stycken ägg åt gången. Sprutorna tas varje dag i ungefär tio dagar. Du kan antingen ta dem själv i underhudsfettet på magen, eller så kan du få hjälp på fertilitetsmottagningen.

Ciskvinnor som genomgår samma behandling brukar få mycket höga östrogennivåer. Men om du som transperson vill undvika det kan du få ett läkemedel som gör att bara äggstockarna som blir påverkade av behandlingen. Det påverkar inte antalet ägg som mognar under behandlingen. Högre östrogennivåer kan bland annat leda till ökade flytningar, att du blir om i bröst eller bröstvävnad, att du blir trött eller blir lätt illamående. 

Äggen tas ut med hjälp av en nål som man sticker in i äggblåsorna. Under och efter ingreppet får du smärtstillande och du kan få lugnande medicin om du behöver det. Det ska inte göra ont under själva ingreppet, men däremot kan många få lite värk i magen efteråt. Samma dag som äggen plockas fryses de ner, och kan då användas vid ett senare tillfälle. 

Om du har en partner eller annan person som bidrar med spermier kan man istället välja att frysa in embryon, alltså ägg som är befruktade med spermier. 

Om du inte börjar producera mogna könsceller

Ett alternativ om din kropp inte börjat producera mogna könsceller är att frysa in vävnad från äggstock eller testikel. Om du vill kunna få barn med hjälp av egna könsceller senare behöver du då sätta tillbaka vävnadsbiten i kroppen där den kan börja producera mogna könsceller. Detta förutsätter dock att du inte genomgått underlivskirurgi.

Bli gravid

Om du är en transperson med en livmoder behöver du spermier som befruktar ett ägg. Du kanske lever ihop med en person som har en spermieproduktion. Då kan ni bli gravida utan att ta hjälp av vården, antingen genom samlag eller genom heminsemination. 

Du som vill bli ensamstående/självstående förälder behöver ställa dig i landstingets kö för ensamstående för att få hjälp av vården. De har vissa krav man måste uppfylla för att få hjälp med att bli gravid, exempelvis att du har ett BMI under 30 eller inte har fyllt 39 år. Kraven och kötiderna varierar något mellan de olika regionerna i landet. 

Det går att söka sig till en privat vårdgivare eller till kliniker utomlands för att få hjälp. Där är kötiderna kortare. Vänder du dig utomlands är det vissa saker som är bra att tänka på om du lever tillsammans med någon som önskar bli barnets andra förälder men ni behöver använda er av en spermiedonator. Om ni använder er av en helt anonym donator, vars identitet inte kan bli känd för barnet, behöver din partner närståendeadoptera barnet för att ni båda ska bli juridiska föräldrar. Använder ni er av en öppen donator däremot behöver partnern inte adoptera, under förutsättning att ni är gifta eller sambo och partnern har samtyckt till behandlingen. Läs mer om juridiskt föräldraskap här. 

Läs mer om graviditet och att bära barn som trans på RFSL:s hemsida. 

Hur får könsceller användas? - så säger juridiken

Om du sparar spermier kan du använda dem för assisterad befruktning eller för insemination tillsammans med ägg från en partner eller medförälder som bär barnet.

Om du sparar ägg kan du använda dem för att själv försöka bli gravid genom assisterad befruktning (IVF eller insemination med donerade spermier eller med partners eller medförälders spermier). Du kan välja att försöka bli gravid som ensamstående förälder och få hjälp av vården med assisterad befruktning för detta. Samma lag om assisterad befruktning gäller för ensamstående personer oavsett juridiskt kön.

Om dubbeldonation och R-IVF

Många är också intresserade av metoder som dubbeldonation, där både ägg- och spermier doneras samtidigt. Det kan användas ifall du önskar att din partner blir gravid med ägg från dig, med donerade spermier. Samtidig ägg- och spermiedonation är tillåtet sedan den 1 januari 2019. 

När det gäller R-IVF inom den offentligt finansierade vården, det vill säga den vård som regionen kan erbjuda, är det vårdgivaren och den behandlande läkaren som bedömer möjligheten till sådan behandling och i vilka situationer det kan anses motiverat. 

Rekommendationer från Svergies Kommuner och Regioner (SKR) för den offentliga vården är att man kan erbjudas behandling med en partners ägg då det finns medicinska skäl. Vad som ska ses som medicinskt skäl behöver man dock diskutera med sjukvården, utifrån den egna specifika situationen.

Privat vård omfattas inte av SKR:s rekommendationer, beslut kring detta är alltså upp till behandlande läkare. Vår erfarenhet är att privata vårdgivare resonerar olika i denna fråga.

Det är alltså bra att höra av sig till den eller de vårdgivare som i övrigt känns aktuella och fråga hur de ställer sig till R-IVF utifrån era förutsättningar.

Dubbeldonation kan också vara aktuellt vid värdgraviditet/surrogatmödraskap. Värdgraviditet innebär att man ger spermier till en person som ska bära och föda barnet, men som inte ska vara medförälder åt det. Att få hjälp med en värdgraviditet inom sjukvården är inte tillåtet i Sverige. 

Det kan finnas möjlighet att använda sig av R-IVF (att en partner blir gravid med ens ägg) eller värdgraviditet utomlands.