Du är här

Testosteron

I den här texten använder vi några medicinska begrepp för kroppsdelar som man fötts med.

Texten utgår från att du har en hormonproduktion som följer normen inom medicin, dvs att du som tilldelats könet kille vid födelsen producerar mer testosteron, och att du som tilldelades könet tjej vid födelsen producerar mer östrogen. Om du har en intersexvariation som påverkar hur din kropp procucerar eller tar upp könshormon stämmer inte alla delar av den här texten för dig. Något som kan vara bra att veta om du har en intersexvariation är att det sällan är ett hinder för att kunna få könsbekräftande hormonbehandling.

Kort om testosteron

Testosteron kallas ofta för manligt könshormon, men de allra flesta, oavsett vilket slags kropp man har, producerar testosteron. Däremot skiljer sig mängden testosteron åt mellan olika kroppar. De allra flesta som tilldelades könet kille när de föddes producerar en större mängd testosteron och en mindre mängd östrogen, och de allra flesta som tilldelades könet tjej producerar en större mängd östrogen och en mindre mängd testosteron. Du behöver ha båda typerna av hormoner för att din kropp ska må bra.

Många transkillar och ickebinära personer som tilldelades könet tjej när de föddes tar testosteron för att förändra sin kropp. För en del är målet med att ta testosteron att göra kroppen så typiskt manlig som möjligt. För andra kan målet vara att kroppen ska bli mer könsneutral eller androgyn.

Det finns många som inte vill ha hormonbehandling eller som av olika medicinska skäl inte kan ta hormoner. Man ska göra det man själv mår bra av och du kan självklart vara kille eller ickebinär utan att ta testosteron, precis som att man inte är kille bara för att man har höga testosteronnivåer av sig själv.

Testosteronbehandling

Testosteron tas antingen som gel eller genom injektion med spruta. Gel ska smörjas på kroppen varje dag. Tar du sprutor är det vanligast att du tar dem var tionde till var tolfte vecka, men det är individuellt och avgörs av hur din kropp tar upp och reagerar på testosteron. Det är den som skriver ut recept på hormoner som ser till att dosen passar just dig.

Injektioner brukar ges i sätesmuskeln, det vill säga i rumpan. Du kan få hjälp av sjuksköterska på en vårdcentral med detta. Om du vill kan kan till exempel någon du bor med lära sig ge sprutor och hjälpa dig med det. Det kan vara knepigt att ge sig själv testosteronsprutor just i rumpan, men prata med endokrinolog (hormonläkare) om du är intresserad av att lära dig ge dig själv sprutor.

Man bestämmer i samråd med sin läkare om man vill ha gel eller injektioner. En fördel med att använda gel är att det går att avbryta behandlingen när som helst om man skulle vilja det, till exempel om man vill göra ett avbrott i hormonbehandlingen för att spara könsceller. Med sprutor stannar testosteronet i kroppen i omkring 10–12 veckor, och om man vill avbryta behandling med sprutor kan det ta upp till ett år innan testosteronet helt slutat ha effekt i kroppen. En annan fördel med gel är att tillförseln av hormoner blir jämnare än med sprutor. En del som tar sprutor upplever ökad trötthet eller nedstämdhet i slutet av perioden innan en ny spruta.

Gel används dagligen och man får inte duscha eller bada på ett antal timmar efter att man smort in sig. Man behöver också vara försiktig med att ha kontakt hud mot hud med andra personer på det ställe där man smort in sig. En del tycker därför att injektioner är enklare.

Påverkar kroppen på många sätt

Testosteronet påverkar kroppen på många olika sätt. Vanliga effekter är att rösten blir mörkare, blödningar (mens) upphör, muskelmassan ökar, underhudsfettet minskar, man svettas mer än tidigare, kroppslukten ändras, man får skäggväxt och mer hår på kroppen. Svällkroppen som medicinskt kallas klitoris brukar växa och man kan uppleva att sexlusten förändras. Det är vanligt att få ökad sexlust, men för en del kan sexlusten istället minska eller så förändras den inte alls. I stort sett händer samma saker som händer de flesta personer med typiska killkroppar när de kommer i puberteten. Samtidigt brukar en del så kallade sekundära könskarakteristika, kroppsliga egenskaper som styrs av kroppens egna könshormoner, bli mindre framträdande.

Det är också vanligt att man får finnar. Om man behöver får man då träffa en hudspecialist och eventuellt få medicin mot akne. Rösten kan hamna i ett målbrott innan den hittar sitt nya tonläge. Om man vill kan man få träffa en logoped (röstspecialist) som kan ge tips på hur man kan prata utan att anstränga rösten för mycket, och också lära en hur man kan göra sin röst ännu mörkare.

Ens längd och annat som hänger ihop med hur ens skelett ser ut påverkas inte av testosteronbehandlingen om man redan genomgått en pubertet utan hormonbehandling. Däremot kan brosk påverkas. Det gör att en del får större fötter och att ansiktsformen kan förändras lite, men det är främst omfördelningen av underhudsfett som påverkar ansiktets form. 

De flesta som tar testosteron kommer förr eller senare under behandlingen att börja uppfattas som killar av andra. Särskilt om man har som mål med hormonbehandling att ens kropp ska bli mer könsneutral är det något man behöver vara beredd på. För många känns det inte helt rätt att uppfattas som kille, men mer rätt än att uppfattas som tjej.

Påverkar personer på olika sätt

Hur snabbt man reagerar på hormonbehandlingen och vad som sker med kroppen är individuellt. En del får exempelvis kraftig skäggväxt, andra mindre. Sådant som hur mycket hår man får och hur stor svällkroppen i könsorganet (klitoris) blir kan bero en del på arv. Efter omkring 1–2 år av testosteronbehandling brukar de flesta ha uppnått maxeffekt, men kroppen kan fortfarande förändras efter det. För många tar det till exempel längre tid att få maximal skäggväxt. Så är det också för den som har en kroppsegen testosteronpubertet: först brukar man ha en period där kroppen förändras mycket på kort tid, sedan fortsätter en del pubertetsförändringar ske mer långsamt under flera år.

Om man avbryter behandlingen går en del av effekterna tillbaka, medan vissa effekter är irreversibla (permanenta). Rösten går inte tillbaka till det tonläge man haft innan eftersom testosteronet får stämbanden att växa. De krymper inte om man slutar med hormonbehandlingen. Samma sak gäller klitoris som växer av testosteron, och hårväxt i ansiktet och på kroppen. Det är individuellt vilka andra förändringar som är permanenta. Detta hänger också ihop med hur länge man har tagit testosteron.

Det är inte möjligt att välja vilka effekter man vill att testosteronet ska ha och välja bort andra effekter. Däremot går det så klart att avbryta hormonbehandlingen om man är nöjd med de permanenta effekter man har fått eller inte vill ha fler effekter. Om man har kvar de delar i kroppen som producerar egna hormoner, det som medicinskt kallas äggstockar, kan man avbryta hormonbehandlingen och avvakta att den egna hormonproduktionen kommer igång igen. Om man har tagit bort äggstockarna behöver man istället börja ta östrogen.

Om man tappar huvudhår av testosteronbehandling finns det medicin som man kan ta mot håravfall. Om man får hår i ansiktet eller på kroppen som man inte vill ha finns det olika metoder för att ta bort hår permanent, men det behöver man i så fall betala själv.

Många fortsätter ta testosteron resten av livet. Mycket tyder på att det har samma risker som om kroppen själv skulle ha producerat samma mängd testosteron. Testosteron är ett läkemedel och kan, precis som andra läkedmedel, ge olika biverkningar. Ibland kan du behöva byta preparat eller få annan läkemedelsbehandling för att minska vissa biverkningar. En endokrinolog kan berätta mer om hur testosteron kan påverka kroppen och vad du kan behöva tänka på. Det är också endokrinologen som ska följa dina värden över tid, berätta om vanliga biverkningar och kunna svara på dina frågor. 

Om man tar testosteron och har en slida brukar slemhinnan i slidan påverkas så att den blir tunnare och skörare. Det gör att man lättare kan få små sår och sprickor om man till exempel har slidsex. Ofta blir slemhinnan i könsorganet också torrare om man tar testosteron: man kan få mindre lubrikation, alltså mindre av det våta som brukar produceras i slidan om man blir kåt eller upphetsad. Det kan också hända att man istället får mer lubrikation om man tar testosteron, eller att man inte får någon förändring av lubrikationen alls.

Om man får problem med torrhet eller smärta kan man behöva tillföra östrogen lokalt i underlivet. Det kan man göra antingen i form av särskilda tabletter som förs in i slidan där de sedan smälter, eller som en kräm eller gel som man för in med fingrarna eller med en applikator (ett hjälpmedel som gör att man kan föra in krämen/gelen längst in i slidan). Den här typen av östrogen påverkar inte resten av kroppen, utan bara slemhinnan som den används på.

Kan man få hormoner utan diagnos?

Det är inte möjligt att få hormoner via hälso- och sjukvården i Sverige utan att först ha fått en könsdysforidiagnos. Det går inte heller att få hormonbehandling i privat vård i Sverige. Det kan gå att få hormoner via privata kliniker i andra länder, men kostnaden och reglerna varierar mellan olika länder.

En del tar hormoner på egen hand, något som ofta kallas att självmedicinera. Det finns risker med att ta hormoner utan att ha fått dem utskrivna av endokrinolog eller gynekolog och utan att gå på regelbundna läkarkontroller. Om du mår väldigt dåligt kan det kännas värt att ta de riskerna, men även då är det viktigt att du försöker tänka på din egen hälsa på längre sikt och är väl medveten om riskerna som finns.

Hormonbehandling kan öka risken för att få vissa sjukdomar. Det här är i de allra flesta fall ingen fara om du får hormoner utskrivna till dig själv, går på regelbundla läkarkontroller och tar hormonerna på det sätt som din läkare säger att du ska. Men om du självmedicinerar kan det vara svårt att avgöra vad som är rätt dos och rätt läkemedel, och det kan finnas ärftliga sjukdomsrisker som spelar in. Det kan också finnas biverkningar som det är viktigt att ha koll på. Det är inte vanligt att man blir allvarligt sjuk av att självmedicinera, men det kan hända. Även om du inte blir akut sjuk kan kroppen påverkas av självmedicinering på sätt som gör att du blir sjuk eller mår sämre längre fram.

En annan risk med självmedicinering är att det i många fall är olagligt. Det har att göra med att man i Sverige behöver ha ett särskilt tillstånd för att sälja läkemedel och att man inte får köpa läkemedel från någon som inte har tillstånd att sälja dem. Medel som innehåller testosteron klassas också som dopning i Sverige. Det innebär att du kan dömas till böter eller fängelse om du köper, använder eller över huvud taget har testosteron utan att ha fått det utskrivet till dig själv av läkare, eller om du säljer, byter eller ger bort medel som innehåller testosteron om du inte har det nödvändiga tillståndet.

Om du beställer hormoner över nätet kan du aldrig säkert veta vad man får. De hormoner du får kan vara verkningslösa, ge motsatt effekt eller göra dig svårt sjuk. Om du får eller köper hormoner av någon som fått dem utskrivna ska du komma ihåg att den dos och det läkemedel som passade den personen inte nödvändigtvis passar dig själv. Den som får hormoner via den offentliga vården går nämligen på regelbundna hälsokontroller och dosen anpassas individuellt, för att se till att du får de effekter du vill ha och så få oönskade effekter som möjligt.

Om du tar hormoner på egen hand: Se till att gå på regelbundna läkarkontroller eller ta blodprov regelbundet. Du kan bli allvarligt sjuk av att självmedicinera. Om du genomgår könsutredning bör du berätta för din endokrinolog eller gynekolog att du självmedicinerar. Du är troligen inte den första hen träffar som gör det, och läkaren kan ibland se till att du får göra de kontroller och tester som behövs för att säkerställa att du mår bra. Den svenska sjukvården tar dock inte över din medicinering förrän du fått en könsdysforidiagnos. Självmedicinering ska heller inte påverka din möjlighet att få vård i Sverige längre fram. 

Högre doser innebär inte automatiskt bättre effekt. Effekten av hormoner är svårberäknelig och de kan ha biverkningar som blir allvarliga om du tar hormonerna på fel sätt. Endokrinologer och gynekologer är utbildade läkare som är experter på att hitta rätt dos för dig. För att de ska kunna göra det är det också avgörande att läkaren får veta om du tar hormoner på egen hand. Tveka inte att prata med en läkare om du har några frågor, funderingar eller oro kring detta.

Senast ändrad: 
10 juni, 2021 - 14:55

Sökformulär