Du är här

Östrogen

I den här texten använder vi några medicinska begrepp för kroppsdelar som man fötts med.

Texten utgår från att du har en hormonproduktion som följer normen inom medicin, dvs att du som tilldelats könet kille vid födelsen producerar mer testosteron, och att du som tilldelades könet tjej vid födelsen producerar mer östrogen. Om du har en intersexvariation som påverkar hur din kropp procucerar eller tar upp könshormon stämmer inte alla delar av den här texten för dig. Något som kan vara bra att veta om du har en intersexvariation är att det sällan är ett hinder för att kunna få könsbekräftande hormonbehandling. 

Kort om östrogen

Östrogen kallas ofta för kvinnligt könshormon, men de allra flesta, oavsett vilket slags kropp man har, producerar östrogen. Däremot skiljer sig mängden östrogen åt mellan olika kroppar. De allra flesta som tilldelades könet tjej när de föddes producerar en större mängd östrogen och en mindre mängd testosteron, och de allra flesta som tilldelades könet kille producerar en större mängd testosteron och en mindre mängd östrogen. Du behöver ha båda typerna av hormoner för att din kropp ska må bra.

Många transtjejer och ickebinära personer som tilldelades könet kille när de föddes tar östrogen för att förändra sin kropp. För en del är målet med att ta östrogen att göra kroppen så typiskt feminin som möjligt. För andra kan målet vara att kroppen ska bli mer könsneutral eller androgyn.

Det finns många som inte vill ha hormonbehandling eller som av olika medicinska skäl inte kan ta hormoner. Du ska göra det du själv mår bra av. Du är självklart tjej eller ickebinär även utan att ta östrogen, precis som att man inte är tjej bara för att man har höga östrogennivåer av sig själv.

Östrogenbehandling

Du kan få östrogen som gel som smörjs på kroppen, i plåsterform, som injektion (spruta) eller i form av tabletter som du äter regelbundet. Vilken form som används varierar beroende på behov och vad läkaren rekommenderar.

Det är vanligt att man i kombination med östrogen också tar androgenhämmare, det vill säga läkemedel som bromsar den egna testosteronproduktionen. Androgenhämmare kallas också testosteronblockerare, testosteronhämmare eller antiandrogen. Om man behöver ta androgenhämmare eller inte beror på ens egna kroppsliga förutsättningar och på hur ens kropp reagerar på östrogen. Tar man bort de delar i kroppen som producerar hormoner, det som medicinskt kallas testiklar, slutar man ta androgenhämmare. I en del fall kan man då istället behöva tillföra en liten mängd testosteron för att må bra. Om man har för låg testosteronnivå kan man till exempel bli nedstämd eller ovanligt trött.

Det är antingen en endokrinolog (hormonläkare) eller gynekolog (läkare specialiserad på gynekologi) som har hand om ens hormonbehandling om man ska ta östrogen och eventuellt androgenhämmare. Man bestämmer i samråd med sin läkare vilken behandling som passar en bäst. Med gel, plåster och tabletter går det att avbryta behandlingen när som helst om man skulle vilja det, till exempel om man vill göra ett avbrott i hormonbehandlingen för att spara könsceller. Saker som en del upplever som nackdelar med gel och plåster är att man behöver smörja på gel varje dag och att plåster (som fungerar på liknande sätt som p-plåster, alltså hormonpreventivmedel i plåsterform) kan ramla av eller lämna klisterrester. Östrogentabletter brukar inte vara det som läkare föreslår i första hand, eftersom de kan påverka levern och njurarna.

Plåster och gel ger en jämn hormontillförsel över dygnet. Alla vill inte ha det, utan önskar en hormoncykel som är mer lik den hos personer som har mens, där östrogennivåerna varierar under månaden. Prata med din endokrinolog eller gynekolog om hur du skulle vilja lägga upp din hormonbehandling. 

Påverkar kroppen på många sätt

Östrogenet påverkar kroppen på många olika sätt. Vanliga effekter är att man får mer underhudsfett och mer former på höfter och rumpa. Östrogenet brukar även göra att man får bröst eller att de bröst man har växer. Mellangården, det vill säga området mellan svällkroppen som medicinskt kallas penis och analöppningen, kan bli mer sexuellt känslig och man kan uppleva att sexlusten förändras. För vissa ökar den, för andra minskar den och en del upplever ingen förändring i sexlusten alls. När man tar östrogen och eventuellt androgenhämmare händer sådant som händer de flesta personer med typiska tjejkroppar när de kommer i puberteten. Samtidigt brukar en del så kallade sekundära könskarakteristika, kroppsliga egenskaper som styrs av kroppens egna könshormoner, bli mindre framträdande. 

Många upplever att huden blir mjukare och mer känslig, att huvudhåret blir tjockare och att naglarna blir starkare. Andra saker som brukar hända är att muskelmassan minskar och kroppsbehåringen växer långsammare och får en mjukare kvalitet. Hårväxten i ansiktet försvinner inte av hormonbehandlingen. Om man vill bli av med den varaktigt får man ta bort den med en metod för permanent hårborttagning. Det varierar mellan olika regioner (det som tidigare hette landsting) i vilken omfattning sådan behandling bekostas av vården eller inte och vilka metoder man kan få behandling med. 

En annan effekt man kan få av östrogen och androgenhämmare är att man inte lika ofta får stånd (erektion), att det inte är lika enkelt att få stånd eller att ens stånd blir mindre hårt, eller att man inte längre får utlösning. Många vill gärna få den effekten, andra vill ha kvar möjligheten till erektion och/eller utlösning. Man kan prata med sin endokrinolog eller gynekolog om vad man skulle vilja uppnå med sin hormonbehandling och få testa att byta läkemedel eller ändra dos för att se om det funkar bättre för en.

Rösten påverkas inte av hormonbehandlingen. Om man vill kan man få träffa en logoped (röstspecialist) och lära sig att göra rösten ljusare och hur man kan undvika att anstränga sin röst för mycket. Om man inte kan få de resultat med sin röst som man önskar genom träning kan man i vissa fall göra en operation där man kortar eller sträcker stämbanden, vilket gör att rösten kan bli lite ljusare. 

Ens ansiktsform, längd och annat som hänger ihop med hur ens skelett ser ut påverkas inte av östrogenbehandlingen om man redan genomgått en pubertet utan hormonbehandling. Men formen på ansiktet och kroppen kan ändå förändras i och med förändringarna i underhudsfettet.

Många som tar östrogen börjar förr eller senare under behandlingen att uppfattas som tjejer av andra. Särskilt om man har som mål med hormonbehandling att ens kropp ska bli mer könsneutral är det något man behöver vara beredd på. För många känns det inte helt rätt att uppfattas som tjej, men mer rätt än att uppfattas som kille.

Påverkar personer på olika sätt

Hur snabbt man reagerar på hormonbehandlingen och vad som sker med kroppen, exempelvis hur mycket ens bröst växer, är individuellt. Östrogen verkar ofta under en längre tid och det är inte ovanligt att kroppen fortsätter att förändras också efter flera års behandling. Så är det också för den som har en kroppsegen östrogenpubertet: först kan man ha en period där kroppen förändras mycket på kort tid, sedan fortsätter en del pubertetsförändringar ske mer långsamt under flera år.

Om man avbryter behandlingen går en del av effekterna tillbaka, medan vissa effekter är irreversibla (permanenta). Framför allt brösttillväxt räknas som en permanent effekt, men om underhudsfettet minskar och muskelmassan ökar (som oftast händer om man börjar producera mer testosteron, till exempel om man avbryter behandling med östrogen och eventuellt androgenhämmare) kan ens bröstkorg ändå få ett förändrat utseende.

Det är inte möjligt att välja vilka effekter man vill att östrogenet ska ha och välja bort andra effekter. Däremot går det så klart att avbryta hormonbehandlingen om man är nöjd med de permanenta effekter man har fått eller inte vill ha fler effekter. Om man har kvar de delar i kroppen som producerar egna hormoner, det som medicinskt kallas testiklar, kan man avbryta hormonbehandlingen och avvakta att den egna hormonproduktionen kommer igång igen. Om man har tagit bort testiklarna behöver man istället börja ta testosteron. Om man endast har en testikel kan det räcka för att få tillräcklig testosteronproduktion.

Många fortsätter ta östrogen resten av livet. Mycket tyder på att det har samma risker som om kroppen själv skulle ha producerat samma mängd östrogen. Östrogen är ett läkemedel och kan, precis som andra läkedmedel, ge olika biverkningar. Ibland kan du behöva byta preparat eller få annan läkemedelsbehandling för att minska vissa biverkningar. En endokrinolog eller gynekolog kan berätta mer om hur östrogen kan påverka kroppen och vad du kan behöva tänka på. Det är också hen som ska följa dina värden över tid, berätta om vanliga biverkningar och kunna svara på dina frågor.

Kan man få hormoner utan diagnos?

Det är inte möjligt att få hormoner via hälso- och sjukvården i Sverige utan att först ha fått en könsdysforidiagnos. Det går inte heller att få hormonbehandling i privat vård i Sverige. Det kan gå att få hormoner via privata kliniker i andra länder, men kostnaden och reglerna varierar mellan olika länder.

En del tar hormoner på egen hand, något som ofta kallas att självmedicinera. Det finns risker med att ta hormoner utan att ha fått dem utskrivna av endokrinolog eller gynekolog och utan att gå på regelbundna läkarkontroller. Om du mår väldigt dåligt kan det kännas värt att ta de riskerna, men även då är det viktigt att du försöker tänka på din egen hälsa på längre sikt och är väl medveten om riskerna som finns.

Hormonbehandling kan öka risken för att få vissa sjukdomar. Det här är i de allra flesta fall ingen fara om du får hormoner utskrivna till dig själv, går på regelbundla läkarkontroller och tar hormonerna på det sätt som din läkare säger att du ska. Men om du självmedicinerar kan det vara svårt att avgöra vad som är rätt dos och rätt läkemedel, och det kan finnas ärftliga sjukdomsrisker som spelar in. Det kan också finnas biverkningar som det är viktigt att ha koll på. Det är inte vanligt att man blir allvarligt sjuk av att självmedicinera, men det kan hända. Även om du inte blir akut sjuk kan kroppen påverkas av självmedicinering på sätt som gör att du blir sjuk eller mår sämre längre fram.

En annan risk med självmedicinering är att det i många fall är olagligt. Det har att göra med att man i Sverige behöver ha ett särskilt tillstånd för att sälja läkemedel och att man inte får köpa läkemedel från någon som inte har tillstånd att sälja dem. 

Om du beställer hormoner över nätet kan du aldrig säkert veta vad man får. De hormoner du får kan vara verkningslösa, ge motsatt effekt eller göra dig svårt sjuk. Om du får eller köper hormoner av någon som fått dem utskrivna ska du komma ihåg att den dos och det läkemedel som passade den personen inte nödvändigtvis passar dig själv. Den som får hormoner via den offentliga vården går nämligen på regelbundna hälsokontroller och dosen anpassas individuellt, för att se till att du får de effekter du vill ha och så få oönskade effekter som möjligt.

Om du tar hormoner på egen hand: Se till att gå på regelbundna läkarkontroller eller ta blodprov regelbundet. Du kan bli allvarligt sjuk av att självmedicinera. Inte bara kroppen utan även din psykiska hälsa kan påverkas: det är vanligt att bli nedstämd av hormoner som blockerar testosteronproduktionen. Om du redan innan hormonbehandling är deprimerad är dessutom risken stor att depressionen försämras ytterligare. Om du genomgår könsutredning bör du berätta för din endokrinolog eller gynekolog att du självmedicinerar. Du är troligen inte den första hen träffar som gör det, och läkaren kan ibland se till att du får göra de kontroller och tester som behövs för att säkerställa att du mår bra. Den svenska sjukvården tar dock inte över din medicinering förrän du fått en könsdysforidiagnos. Självmedicinering ska heller inte påverka din möjlighet att få vård i Sverige längre fram. 

Högre doser innebär inte automatiskt bättre effekt. Effekten av hormoner är svårberäknelig och de kan ha biverkningar som blir allvarliga om du tar hormonerna på fel sätt. Endokrinologer och gynekologer är utbildade läkare som är experter på att hitta rätt dos för dig. För att de ska kunna göra det är det också avgörande att läkaren får veta om du tar hormoner på egen hand. Tveka inte att prata med en läkare om du har några frågor, funderingar eller oro kring detta.

Senast ändrad: 
10 juni, 2021 - 14:55

Sökformulär