Du är här
Ändra juridiskt kön
I Sverige blir barn som föds registrerade som antingen kvinnor eller män i folkbokföringen. Den registreringen är ens juridiska kön, och utifrån den får man ett personnummer där näst sista siffran är jämn för juridiska kvinnor och ojämn för juridiska män. I olika typer av id-handlingar står det även en bokstav som visar ens juridiska kön: K/F för juridisk kvinna och M för juridisk man. I Sverige kan man i dag inte ha något annat juridiskt kön än antingen man eller kvinna.
På flera håll i världen finns det andra juridiska kön än man och kvinna. Hur det går till att ändra juridiskt kön är också olika i olika länder. Transgender Europe, TGEU, brukar ha uppdaterade uppgifter om hur det ser i de olika länderna i Europa. Här nedanför beskriver vi hur det går till att ändra juridiskt kön i Sverige. I den här texten använder vi medicinska begrepp för inre könsdelar som man fötts med.
Nya regler för att ändra juridiskt kön
Den 1 juli 2025 börjar en ny könstillhörighetslag att gälla, vilket kommer innebära en del nya regler kring könsbekräftande underlivskirurgi och hur man ändrar juridiskt kön. Den nya lagen innebär:
- Krav på diagnos för att ändra juridiskt kön försvinner. Iställer kommer det krävas en "enklare medicinsk utredning". Exakt vad som ska ingå i denna vet vi idag inte. När vi får mer information om vad den nya medicinska utredningen innebär kommer vi uppdatera här.
- Det kommer bli möjligt att ändra juridiskt kön från 16 års ålder, med målsmans godkännande.
- Den nya lagen säger ingenting om ett tredje juridiskt kön, vilket innebär att man fortsatt bara kommer kunna ha antingen man eller kvinna som juridiskt kön. Däremot har formuleringarna i lagen ändrats för att vara mindre binär, vilket skulle kunna öppna upp för att även ickebinära ska kunna ändra juridiskt kön. Det återstår dock att se om detta blir möjligt i praktiken.
- Det kommer inte längre krävas ett särskilt tillstånd för att få genomgå underlivskirurgi, vilket det gör idag. Istället kommer det vara det upp till den könsbekräftande vården att bestämma, utifrån de kriterier som finns - att du ska kunna visa att din kropp sedan lång tid inte överensstämmer med din könsidentitet, och att du antas komma att leva i enlighet med din könsidentitet under överskådlig tid.
Vad gäller för att ändra juridiskt kön idag?
Att ändra juridiskt kön kallas också för juridisk fastställelse eller fastställande. I en lag som heter lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall finns bestämmelser om vem som kan få ändra juridiskt kön. Där står det också om vem som kan genomgå könsbekräftande underlivskirurgi och få ta bort könskörtlar (testiklar, äggstockar, äggledare, livmoder) på grund av könsdysfori. Man måste inte genomgå någon operation för att få ändra juridiskt kön. Däremot får man inte genomgå könsbekräftande underlivskirurgi i Sverige om man inte har ändrat juridiskt kön först.
När man ändrar juridiskt kön får man också ett nytt personnummer där den näst sista siffran visar rätt juridiskt kön.
Det är Socialstyrelsens Rättsliga råd som avgör om man kan få ändra juridiskt kön och genomgå de operationer som nämns i lagen. Rättsliga rådet är fristående från övriga Socialstyrelsen.
För att kunna få tillstånd att ändra juridiskt kön behöver man ha fått diagnosen transsexualism. Man behöver också ha fyllt 18 år och vara folkbokförd i Sverige. Om man är registrerad partner behöver man omvandla partnerskapet till ett äktenskap innan man skickar in ansökan om att ändra juridiskt kön. Oftast behöver man ha varit i kontakt med den könsbekräftande vården i minst två år för att Rättsliga rådet ska godkänna ansökan.
Hur ansöker man om att ändra juridiskt kön?
Man ansöker genom att fylla i och skicka in en blankett till Socialstyrelsens rättsliga råd. Blanketten finns på Socialstyrelsens hemsida (pdf). Man behöver även skicka med ett speciellt läkarintyg (som skrivs av ens ansvariga utredare) och ett personbevis (som man får från Skatteverket).
På samma blankett kan man ansöka om tillstånd att genomgå underlivskirurgi och ta bort könskörtlar. Det kan man göra även om man inte har några planer på att genomgå någon av operationerna, och utredningsteam brukar rekommendera att man ansöker om både fastställelse och operationer samtidigt. Då har man tillstånd för dessa operationer klart, om man skulle känna längre fram att man vill göra dem. Men det är också möjligt att ansöka senare om tillstånd för underlivskirurgi och/eller att ta bort könskörtlar, om man bara ansökte om juridisk fastställelse i sin första ansökan.
Vissa team vill att man kommer in för att fylla i ansökan tillsammans med läkaren. Sedan skickar teamet in ansökan tillsammans med läkarintyget. I andra fall fyller du själv i ansökan men ber teamet sända dig läkarintyget som du skickar in tillsammans med ansökan. Vissa team tar betalt för att skriva intyget.
Om man har fyllt 18 men inte 25 år behöver man också skicka in en ansökan om tillstånd till sterilisering, om man ansöker om tillstånd att genomgå underlivskirurgi och/eller ta bort könskörtlar. Den blanketten finns också på Socialstyrelsens hemsida. Anledningen till att man behöver göra det, fast det inte längre finns något krav på att man ska vara steril för att kunna ändra juridiskt kön, är att det också finns en särskild steriliseringslag. Den lagen har en annan nedre åldersgräns (25 år) än könstillhörighetslagen (18 år). Man behöver därför tillstånd från Rättsliga rådet enligt båda lagarna. Man måste inte genomgå någon av de operationer man ansöker om, det är tillstånd som man själv får välja om man vill använda sig av.
Rättsliga rådet handlägger sedan ens ansökan. Hur fort det går beror på hur många andra ansökningar de handlägger just då. Rättsliga rådet kommer sedan att posta beslutet till dig, till ditt utredningsteam och till Skatteverket. Om du har beviljats ett nytt juridiskt kön kommer Skatteverket att kontakta dig kort efter att beslutet fattats. Det är Skatteverket som sköter det praktiska kring ditt nya personnummer. Det är inte förrän Skatteverket skött administrationen och skickat dig ett papper med ditt nya personnummer som du har ett nytt juridiskt kön. Du behöver även ta ställning till om du vill ha en sekretessmarkering på ditt gamla personnummer.
Lite längre ner kan du läsa mer om praktiska saker som kan vara viktiga att tänka på i samband med att man ändrar sitt juridiska kön.
Det är ovanligt att Rättsliga rådet avslår ansökan om att ändra juridiskt kön. Några skäl för avslag är om man inte har genomgått en könsutredning eller om rådet tycker att man haft kontakt med ett utredningsteam under för kort tid. Om man får avslag kan man överklaga beslutet till förvaltningsrätten inom en viss tid. Man får information från Rättsliga rådet tillsammans med beslutet om hur man ska göra om man vill överklaga. Om du har fått avslag och vill veta mer om hur överklagan går till får du gärna kontakta oss här.
Alla ändrar inte sitt juridiska kön
Sedan tvångssteriliseringarna avskaffades 2013 har antalet ansökningar om att ändra juridiskt kön ökat mycket. Det är också många fler som får en könsdysforidiagnos i dag än det var för bara några år sedan, eftersom antalet personer som söker könsbekräftande vård också har ökat.
Många som får en annan könsdysforidiagnos än transsexualism, varav de flesta är ickebinära, vill också ändra juridiskt kön, men har inte möjlighet till det. I dag är det bara personer som fått diagnosen transsexualism som kan få ändra juridiskt kön i Sverige, och det är bara möjligt att ändra juridiskt kön från kvinna till man eller från man till kvinna. För många finns inte något juridiskt kön som speglar ens könsidentitet. Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att var fjärde transperson inte kan ändra juridiskt kön eftersom det juridiska kön som passar dem bäst inte finns i Sverige i dag. Det finns ännu inget tredje juridiskt kön eller könsneutralt alternativ.
Underlivskirurgi
Det är en möjlighet men inte ett krav att genomgå underlivskirurgi i samband med att man ändrar juridiskt kön. Tidigare betraktades underlivskirurgi som ett krav för transtjejer, men så ska det inte vara nu. Hur ens kropp ser ut ska inte avgöra om man får ändra juridiskt kön eller ej.
Utredningsteamen rekommenderar ändå att man ansöker om underlivskirurgi och borttagande av könskörtlar samtidigt som man ansöker om att få rätt juridiskt kön, om inte annat bara för att ha tillståndet klart ifall man vill ha den kirurgin någon gång i framtiden. Ansökan görs på samma blankett som den för att ändra juridiskt kön.
Viktigt att tänka på
Det finns en hel del praktiska saker att tänka på i samband med att man ändrar sitt juridiska kön. En del utredningsteam ger dig en lista med olika instanser du bör kontakta. Här är några saker som kan vara bra att veta.
- Du får ett intyg från Skatteverket som visar kopplingen mellan ditt gamla och nya personnummer. Det intyget kan du ofta använda om du behöver bevisa att du är samma person men med nytt personnummer.
- Du behöver ett nytt id-kort eller annan id-handling med ditt nya personnummer, eftersom dina gamla id-handlingar blir ogiltiga i samband med att du får ett nytt personnummer. Du kan ansöka om pass och nationellt id-kort hos polisen. Du kan också ansöka om id-kort hos Skatteverket på vissa orter.
Om du inte hade någon giltig id-handling när ditt personnummer ändrades ska du ta med dig en person som kan styrka din identitet och som i sin tur kan visa godkänd legitimation när du ansöker om id-kort eller pass. Det kan till exempel vara sambo, person du är gift med, förälder, myndigt syskon, myndigt barn, arbetsgivare (minst ett års anställningstid), en förälders förälder, familjehemsförälder eller god man.
Polismyndigheten har uppgett för den statliga utredningen Transpersoner i Sverige (SOU 2017:92) att de har klara regler för hur de utfärdar nytt pass och nationellt id-kort när någon har fått nytt personnummer. Personen måste kunna bevisa att hen har fått nytt personnummer. Det gör man genom att visa upp intyg om personnummerändring från Skatteverket, och ett bevis på det gamla personnumret: pass eller annan id-handling som var giltig fram till personnummerändringen. Polisen hämtar sedan uppgifter från det nya personnumret i folkbokföringen. Det ska inte ta längre tid än vanligt att få sitt nya pass eller nationella id-kort.
All personal på polisens passexpeditioner tycks inte känna till att dessa regler finns. Det händer därför tyvärr att man stöter på problem när man vill ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort. Om man vill kunna hänvisa till det Polismyndigheten själva har sagt om sina regler finns det beskrivet på sidan 411-412 i utredningen Transpersoner i Sverige. Har man fått problem i samband med sin ansökan om pass/nationellt id-kort, trots att man enligt polisens regler kan bevisa att man fått nytt personnummer, kan man höra av sig till 114 14 och anmäla det. 114 14 är polisens nationella telefonnummer för frågor och ärenden som inte är akuta.
Även körkort behöver förnyas. Ofta förnyar Transportstyrelsen körkort i samband med att de får uppdatering om ens nya personuppgifter från Skatteverket, utan att man behöver ansöka om det. - Olika bankkontor har olika regler för vad som gäller men oftast behöver man stänga ner sina gamla konton och öppna upp nya. Det behövs även nytt BankID. Ibland kräver banken att du ska visa upp en giltig ny id-handling innan du kan ändra dina konton. Det kan därför vara bra att ta ut en del kontanter precis innan man ändrar sitt personnummer. Många för även över en större summa pengar till en vän eller partner för att kunna betala räkningar eller få tillgång till kontanter under den/de veckor processen tar. Kontrollera även att eventuella autogiron, pensionssparande, lån och liknande hamnat rätt. Om du har konton/lån tillsammans med en annan person behöver den vara med på mötet med banken.
- Många upplever problem med överföring av recept samt högkostnadsskydd. Det är tyvärr inte ovanligt att man behöver börja om en ny högkostnadsperiod. Recept behöver ofta förnyas genom att man själv tar kontakt med den/de läkare som skrivit ens recept. De skriver då nya recept på rätt personnummer. Om man har frikort inom hälso- och sjukvården ska ens mottagning kunna föra över uppgifterna till det nya personnumret.
- De flesta myndigheter, exempelvis CSN, får sina uppgifter från Skatteverket och uppdaterar sina register automatiskt, men det kan vara bra att kontrollera så att allt blivit rätt om du exempelvis har kontakt med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Kom ihåg att du inte kan logga in på de sidor som kräver BankID innan du fått ditt nya BankID.
- Det kan vara bra att göra en lista över alla företag du är kund hos och andra du har kontakt med. Du behöver själv kontakta bostadsförmedling, mobilföretag, fackförbund, hyresvärd/bostadsrättsförening, arbetsgivare, försäkringsbolag, olika förmånsklubbar och liknande. Oftast räcker det med att mejla in ett foto av ditt intyg från Skatteverket som visar kopplingen mellan ditt gamla och nya personnummer.
- Kontakta högskola/skola för att få nya examensbevis med rätt personnummer. Alla skolor har tyvärr inte rutiner för att utfärda nya examensbevis.
Om du har ändrat juridiskt kön utomlands
Om man redan har ändrat juridiskt kön i ett annat land ska ändringen erkännas av Sverige, förutsatt att det nya juridiska könet är antingen kvinna eller man. Om man har ett annat juridiskt kön, vilket är möjligt i en del länder, behöver man välja om man vill bli folkbokförd som man eller kvinna i Sverige. Utifrån vad vi vet behöver man inte ansöka hos Rättsliga rådet, utan man kan vända sig direkt till Skatteverket för att det juridiska könet ska ändras i svensk folkbokföring.
Detta gäller om man tidigare har varit folkbokförd i Sverige, och sedan blir folkbokförd här igen. Om man är svensk medborgare, men inte folkbokförd i Sverige, är det tyvärr svårt att få ändra juridiskt kön i till exempel svenskt pass. Det har att göra med att könstillhörighetslagen utgår från folkbokföringen, inte från medborgarskap. Hör gärna av dig till oss på Transformering om du har frågor om detta.
Om du vill ändra tillbaka till ditt tidigare juridiska kön
Om man har ändrat juridiskt kön en gång och vill ändra juridiskt kön igen får man ansöka om det. Om man vill ändra juridiskt kön mer än två gånger krävs särskilda skäl. Om du har ändrat juridiskt kön och vill ändra det igen kan det vara bra att veta att du inte får tillbaka ditt föredetta personnummer. Istället får du ett tredje personnumer.