Ändra juridiskt kön

Att ändra juridiskt kön är något som är viktigt för många transpersoner. Det juridiska könet avgör bland annat vilket kön som står i ens pass och vad man har för personnummer. Här kan du bland annat läsa mer om juridiskt kön, hur det går till att ändra juridiskt kön och hur det fungerar om du har ändrat det utomlands.

Vad är juridiskt kön?

I Sverige blir barn som föds registrerade som antingen kvinnor eller män i folkbokföringen. Den registreringen är ens juridiska kön, och utifrån det får man ett personnummer där näst sista siffran är jämn för juridiska kvinnor och ojämn för juridiska män. I olika typer av id-handlingar, till exempel ens pass, står det även en bokstav som visar ens juridiska kön: K/F för juridisk kvinna och M för juridisk man. 

I Sverige kan man i dag inte ha något annat juridiskt kön än antingen man eller kvinna.

Så ändrar man juridiskt kön

Den 1 juli 2025 börjar en ny könstillhörighetslag att gälla i Sverige, som gör det enklare att ändra juridiskt kön för dig som transperson.

För att ändra juridiskt kön behöver du:

• Vara minst 16 år gammal.
• Uppleva att ditt juridiska kön inte stämmer överens med din könsidentitet.
• Ha vårdnadshavares godkännande, om du är under 18 år.
• Ett intyg från vården.

RFSL har svarat på vanliga frågor om den nya könstillhörighetslagen. Du kan även läsa om vanliga frågor och svar om att ändra juridiskt kön hos Socialstyrelsen.

Om du har frågor kring att ändra juridiskt kön kan du även kontakta oss på Transformering. Vi som svarar är kuratorer och sakkunniga på RFSL och RFSL Ungdom.

Intyg krävs för att du ska kunna ändra juridiskt kön

För att du ska kunna ändra juridiskt kön behöver du ett intyg från vården. Intyget kan utfärdas av:

• Läkare
• Psykologer
• Psykoterapeuter
• Hälso- och sjukvårdskuratorer.

En blankett för intyg om att ändra juridiskt kön hittar du på Socialstyrelsen.se (pdf).

Den som skriver intyget ska ta ställning till om din könsidentitet inte stämmer överens med ditt nuvarande jurdiska kön. Hen ska också intyga att det kan antas att du kommer leva i din könsidentitet under överskådlig tid. Det betyder att du anser att du kommer ha kvar den könsidentiteten så långt in i framtiden som du kan föreställa dig.

Du behöver alltså inte en diagnos för att få ett intyg. Det ska inte heller vara relevant hur länge du har haft din nuvarande könsidentitet, utan det viktiga är hur du känner nu och att du ser att du vill leva i den könsidentitet även framöver . Den som skriver intyget ska inte heller bedöma dig utifrån till exempel vilket könsuttryck du har. Könsuttryck handlar hur man uttrycker sitt kön med hjälp av till exempel kläder, frisyr eller smink

Mötet där du får intyget utskrivet kan utföras antingen digitalt eller fysiskt, beroende på vad den aktuella vårdgivaren kan erbjuda. 

Så skickar du in ansökan om att ändra jurdiskt kön

När du har fått intyget kan du ansöka om att ändra juridiskt kön hos Socialstyrelsen. Det är du själv, inte vårdgivaren, som skickar in intyget. Socialstyrelsens uppgift är sedan enbart att kontrollera att intyget är korrekt utfärdat, att din identitet har styrkts och att alla nödvändiga bilagor har skickats in.

Dessa dokument behöver du skicka in: 

• Intyget från vårdgivaren
• Ett personbevis som visar att man antingen är folkbokförd i Sverige eller har varit det och är svensk medborgare. Ett personbevis visar också vilket civilstånd man har, vilket Socialstyrelsen behöver veta.

Saknar du personnummer behöver du istället skicka in dokument som visar att du har ett samordningsnummer, dokument som styrker svenskt medborgarskap samt ditt civilstånd. 

När din ansökan har godkänts kommer Socialstyrelsen meddela Skatteverket, som i sin tur hör av sig till dig. Då får du sta ställning till om du vill ha skyddade personuppgifter eller inte. När de har fått ditt svar registreras ditt nya juridiska kön i folkbokföringen. 

I dagsläget vet vi inte hur lång tid det kommer ta innan Socialstyrelsen godkänner din ansökan. 

Vad är skillnaden jämfört med den tidigare lagen?

• Du behöver inte längre ha en könsdysforidiagnos, utan det ska räcka med ett intyg från en läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- eller sjukvårdskurator.
• Du behöver inte vända dig till den könsbekräftande vården, utan kan vända dig till en vanlig vårdcentral.
• Det blir enklare för ickebinära att ändra juridiskt kön.
• Du kan ändra ditt juridiska kön från att du är 16 år, om du har vårdnadshavares godkännande.
• För underlivskirurgi så kommer du inte längre behöva ansöka om ett särskilt tillstånd från Rättsliga rådet. Om underlivskirurgi är aktuellt som behandling för dig så beslutar du om det tillsammans med den könsbekräftande vården.
• Tidigare behövde den som redan ändrat juridiskt kön ansöka om det igen. Den som hade ändrat juridiskt kön fler än två gånger behövde ange särskilda skäl för att få ändra juridiskt kön igen.

Ändra juridiskt kön för ickebinära och intersexpersoner

I Sverige kan man i dag inte ha något annat juridiskt kön än antingen man eller kvinna. Uppdelningen i man och kvinna exkluderar personer som inte identifierar sig som antingen det ena eller det andra, till exempel ickebinära personer eller intersexpersoner. Men du som är ickebinär eller har en intersexvariation kan ändra kön till det andra alternativet ifall det passar dig bättre.

På flera håll i världen finns det andra juridiska kön än man och kvinna. Hur det går till att ändra juridiskt kön är också olika i olika länder. Transgender Europe, TGEU, brukar ha uppdaterade uppgifter om hur det ser ut åtminstone i Europa. ILGA har samlat information om i vilka länder transpersoner kan ändra juridiskt kön, och i vilka länder det finns alternativ för ickebinära.

Ändra juridiskt kön för intersexpersoner

Intersexpersoner som är under 16 år kan också ansöka om att ändra juridiskt kön. Till en ansökan ska då ett läkarintyg bifogas. Läkarintyget ska vara utfärdat i en verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, av en legitimerad läkare med specialistkompetens inom endokrinologi och diabetologi.

Enligt Socialstyrelsen ska följande saker framgå i läkarintyget:

1. vilken diagnos som sökanden har,
2. varför en fastställelse att sökanden har ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen är i enlighet med utvecklingen av sökandens könsidentitet (alltså, varför det är rätt att ändra det juridiska könet, utifrån hur personens könsidentitet har utvecklats)
3. varför en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen krävs med hänsyn till sökandens bästa, och
4. vilka överväganden som ligger till grund för intyget.

Det kommer komma ett kunskapsstöd från Socialstyrelsen om intersex, som kommer förtydliga mer kring processen för att ändra juridiskt kön för personer med intersexvariationer. 

Hur fungerade det att ändra juridiskt kön förut?

1972 var Sverige det första land i världen som gjorde det möjligt för transpersoner att ändra juridiskt kön. Den lagen hette lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lagen ansågs vara väldigt modern då, men den ställde också flera krav som i modern tid ansetts som orimliga:

• Transpersoner som ville ändra juridiskt kön var tvugna att sterilisera sig. Detta var ett krav som RFSL, RFSL Ungdom och andra hbtqi-organisationer motsatte sig, eftersom det kränkte transpersoners mänskliga rättigheter. Du kan läsa mer om tvångssteriliseringar på rfsl.se.
• Man fick inte vara gift om man ville ändra juridiskt kön, och om man var gift behövde man skilja sig.
• Man behövde ha "tillhört det andra könet sedan ungdomen".

Med tiden skrevs flera delar av lagen om. 2013 togs till exempel kravet på tvångssterilisering bort. Men den som ville ändra kön behövde fortfarande ansöka för att få ändra juridiskt kön hos Rättsliga rådet. Rättsliga rådet är fristående från övriga Socialstyrelsen, och består av läkare, psykologer och politiker. Den som ville ändra juridiskt kön behövde fortfarande uppfylla flera krav:

• Man behövde ha fått diagnosen transsexualism, och eftersom den diagnosen i regel inte ges till ickebinära har ickebinära inte kunnat ändra juridiskt kön.
• Man behövde ha fyllt 18 år och vara folkbokförd i Sverige. 
• Man behövde ett särskilt läkarintyg från den könsbekräftande vården.
• Oftast behövde man ha varit i kontakt med den könsbekräftande vården i minst två år för att Rättsliga rådet ska godkänna ansökan. 

Du kan läsa mer om könstillhörighetslagen och dess historia på rfsl.se. 

Att tänka på när du ändrar juridiskt kön

Det finns en hel del praktiska saker att tänka på i samband med att man ändrar sitt juridiska kön. En del utredningsteam ger dig en lista med olika instanser du bör kontakta. Här är några saker som kan vara bra att veta:

Du får intyg från Skatteverket

Du får ett intyg från Skatteverket som visar kopplingen mellan ditt gamla och nya personnummer. Det intyget kan du ofta använda om du behöver bevisa att du är samma person men med nytt personnummer.

Du behöver nya id-handlingar när du ändrar juridiskt kön

Du behöver ett nytt id-kort eller annan id-handling med ditt nya personnummer, eftersom dina gamla id-handlingar blir ogiltiga i samband med att du får ett nytt personnummer. Du kan ansöka om pass och nationellt id-kort hos polisen. Du kan också ansöka om id-kort hos Skatteverket på vissa orter.

Om du inte hade någon giltig id-handling när ditt personnummer ändrades ska du ta med dig en person som kan styrka din identitet och som i sin tur kan visa godkänd legitimation när du ansöker om id-kort eller pass. Det kan till exempel vara sambo, person du är gift med, förälder, myndigt syskon, myndigt barn, arbetsgivare (minst ett års anställningstid), en förälders förälder, familjehemsförälder eller god man.

Polismyndigheten har uppgett för den statliga utredningen Transpersoner i Sverige (SOU 2017:92) att de har klara regler för hur de utfärdar nytt pass och nationellt id-kort när någon har fått nytt personnummer. Personen måste kunna bevisa att hen har fått nytt personnummer. Det gör man genom att visa upp intyg om personnummerändring från Skatteverket, och ett bevis på det gamla personnumret: pass eller annan id-handling som var giltig fram till personnummerändringen. Polisen hämtar sedan uppgifter från det nya personnumret i folkbokföringen. Det ska inte ta längre tid än vanligt att få sitt nya pass eller nationella id-kort.

All personal på polisens passexpeditioner tycks inte känna till att dessa regler finns. Det händer därför tyvärr att man stöter på problem när man vill ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort. Om man vill kunna hänvisa till det Polismyndigheten själva har sagt om sina regler finns det beskrivet på sidan 411-412 i utredningen Transpersoner i Sverige. Har man fått problem i samband med sin ansökan om pass/nationellt id-kort, trots att man enligt polisens regler kan bevisa att man fått nytt personnummer, kan man höra av sig till 114 14 och anmäla det. 114 14 är polisens nationella telefonnummer för frågor och ärenden som inte är akuta.

Även körkort behöver förnyas. Ofta förnyar Transportstyrelsen körkort i samband med att de får uppdatering om ens nya personuppgifter från Skatteverket, utan att man behöver ansöka om det.

Olika regler hos bankkontor - kolla vad som gäller med din bank

Olika bankkontor har olika regler för vad som gäller men oftast behöver man stänga ner sina gamla konton och öppna upp nya. Det behövs även nytt BankID. Ibland kräver banken att du ska visa upp en giltig ny id-handling innan du kan ändra dina konton. Det kan därför vara bra att ta ut en del kontanter precis innan man ändrar sitt personnummer. Många för även över en större summa pengar till en vän eller partner för att kunna betala räkningar eller få tillgång till kontanter under den/de veckor processen tar. Kontrollera även att eventuella autogiron, pensionssparande, lån och liknande hamnat rätt. Om du har konton/lån tillsammans med en annan person behöver den vara med på mötet med banken.

Högkostnadsskyd och recept när du har nytt personnummer

Många upplever problem med överföring av recept samt högkostnadsskydd. Det är tyvärr inte ovanligt att man behöver börja om en ny högkostnadsperiod. Recept behöver ofta förnyas genom att man själv tar kontakt med den/de läkare som skrivit ens recept. De skriver då nya recept på rätt personnummer. Om man har frikort inom hälso- och sjukvården ska ens mottagning kunna föra över uppgifterna till det nya personnumret. 

Hos de flesta myndigheter registreras ditt nya personnummer automatiskt

De flesta myndigheter, exempelvis CSN, får sina uppgifter från Skatteverket och uppdaterar sina register automatiskt, men det kan vara bra att kontrollera så att allt blivit rätt om du exempelvis har kontakt med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Kom ihåg att du inte kan logga in på de sidor som kräver BankID innan du fått ditt nya BankID.

Kontakta företag du är kund hos

Det kan vara bra att göra en lista över allaföretag du är kund hos och andra du har kontakt med. Du behöver själv kontakta bostadsförmedling, mobilföretag, fackförbund, hyresvärd/bostadsrättsförening, arbetsgivare, försäkringsbolag, olika förmånsklubbar och liknande. Privata företag har inte samma tillgång till information från Skatteverket. Ändrade personuppgifter hämtas alltså inte automatiskt till deras register. Oftast räcker det med att mejla in ett foto av ditt intyg från Skatteverket som visar kopplingen mellan ditt gamla och nya personnummer.

Få ut betyg och examensbevis med rätt personnummer

Kontakta högskola/skola för att få nya examensbevis med rätt personnummer. Alla skolor har tyvärr inte rutiner för att utfärda nya examensbevis.

Om du har ändrat juridiskt kön utomlands

Om man redan har ändrat juridiskt kön i ett annat land ska ändringen erkännas av Sverige, förutsatt att det nya juridiska könet är antingen kvinna eller man. Om man har ett annat juridiskt kön, vilket är möjligt i en del länder, behöver man välja om man vill bli folkbokförd som man eller kvinna i Sverige. Utifrån vad vi vet kan man vända sig direkt till Skatteverket för att det juridiska könet ska ändras i svensk folkbokföring.

Detta gäller om man tidigare har varit folkbokförd i Sverige, och sedan blir folkbokförd här igen. Om man är svensk medborgare, men inte folkbokförd i Sverige, är det tyvärr svårt att få ändra juridiskt kön i till exempel svenskt pass. Det har att göra med att könstillhörighetslagen utgår från folkbokföringen, inte från medborgarskap. Hör gärna av dig till oss på Transformering om du har frågor om detta.

Om du vill ändra tillbaka till ditt tidigare juridiska kön

Den nya lagen som träder i kraft 1 juli 2025 innebär att det inte längre finns någon begränsning kring hur ofta du får ändra ditt juridiska kön. Om du har ändrat juridiskt kön och vill ändra det igen kan det vara bra att veta att du inte får tillbaka ditt före detta personnummer. Istället får du ett tredje personnumer. 

Tidigare behövde den som redan ändrat juridiskt kön ansöka om det. Den som hade ändrat juridiskt kön fler än två gånger behövde ange särskilda skäl för att få ändra juridiskt kön igen