I allmänhet

Du kan göra skillnad!

Många transpersoner har låga förväntningar på bemötande exempelvis i skolan, på jobbet, inom vården och i idrottssammanhang. Det medför även att många drar sig för att söka vård eller stöd. Oftast är det grundat i att man har tidigare erfarenhet av att bli osynliggjord, få irrelevant information eller bli benämnd på fel sätt. Många har också varit med om att få närgångna frågor eller att behöva utbilda yrkesverksamma i transfrågor istället för att få den hjälp och det stöd som man behöver och har sökt för.

Som professionell behöver du vara medveten om detta. Ett bra bemötande och lyhördhet för olika behov är alltid viktigt men kan vara särskilt viktigt när personer har dåliga erfarenheter sedan tidigare. Du kan göra skillnad och stå för en mer positiv erfarenhet genom att vara lyhörd och ha grundläggande kunskap om trans.

Ett bra bemötande

Du har självklart ett ansvar att ge ett bra bemötande oavsett könsidentitet och könsuttryck men ibland kan det vara svårt att veta vad det innebär. Beroende på din roll ser förutsättningar och bemötande olika ut men några grundläggande rekommendationer är dessa:

• Respekt för namn, pronomen och självdefinition
  Använd det namn och pronomen som personen angett, även om det inte stämmer överens med juridiskt kön eller förnamn. Den som avgör vilket kön en person har är alltid personen själv. Andra kan inte avgöra vilket kön någon har eller om någon är transperson eller inte. Bemötande ska heller inte påverkas av hur väl man tycker att någon ”passerar” (det vill säga ser ut som/uppfattas som det kön hen identifierar sig som) eller huruvida personen genomgått en könsdysforiutredning eller inte.
  
  
• Öppenhet för att be om ursäkt och tid att reflektera
  Ibland blir det fel: man förutsätter något eller använder fel pronomen. I mötet kan du då be om ursäkt, men gärna utan att göra det alltför stort. Försök omvärdera misstag till en möjlighet att lära istället för något som du skäms över och inte berättar för någon. Genom att reflektera, själv och tillsammans med andra, kring vad som blev fel och hur du istället kan göra nästa gång ökas dina möjligheter att göra annorlunda i framtiden.
  
  
• Utgå från att alla finns i rummet
  Ibland aktualiseras en fråga först när en patient, klient, elev eller kollega kommer ut som transperson. Det är dock bra att ha tänkt på detta redan innan någon kommer ut, inte minst för att undvika att någon hamnar i kläm i väntan på att arbetsplatsen ska skapa nya rutiner. Genom att utgå från att “alla finns i rummet” kan du reflektera över språkbruk, hur lokaler är utformade, rutiner, enkäter eller vilka skämt som anses okej. Det kan handla om att undvika slentrianmässigt könsbestämmande, som att säga ”hej tjejer” till en grupp som du uppfattar som tjejer, eller se till att det finns könsneutrala toaletter.
  
  
• Transpersoner är en bred grupp
  Även om transpersoner som grupp har en förhöjd risk för psykisk ohälsa innebär det inte att alla mår dåligt. Utforska hur det ser ut för personen du har framför dig (om det ingår i din yrkesroll). Förståelsen kring den egna identiteten eller om man har det jobbigt eller inte varierar stort. Att få höra saker som “vad modig du är som är transperson” kan väcka irritation hos många: man är ju bara sig själv. Andra kan däremot bli stärkta av sådana ord. Utgå inte från något utan spegla personen och försök se var hen befinner sig.
  
  
• Ställ relevanta frågor
  Många transpersoner har erfarenhet av att yrkesverksamma ställer intima eller privata frågor om kropp, sexliv eller komma-ut-process som inte är alls centrala för det man söker för, som värk i knät eller att man vill prata om att ens föräldrar ska skiljas. Det är även vanligt att få allmänna frågor om hur det är att vara trans idag eller hur en könsdysforiutredning går till. Innan du ställer en fråga, fundera över om du vill veta det för din egen skull, på grund egen nyfikenhet. Då är det bättre att söka information på egen hand. Men om det istället är för att kunna bemöta personen på ett bra sätt eller viktig information för ditt arbete, då är det självklart viktigt att fråga. Förklara gärna syftet med frågan så att den du möter inte tror att du bara är nyfiken.
  
  
• Fundera på hur du påverkas av normer kring kön
  Granska både dina egna värderingar och normer kring kön inom er verksamhet. Kanske gick du din yrkesutbildning när synen på trans var väldigt annorlunda jämfört med idag? Hur har det påverkat dig? Reflektera över hur dessa normer kan påverka dig i ditt arbete och vilka konsekvenser de kan få i mötet med andra men också i arbetsmiljön för dig och dina kollegor.
  
  
• Skapa utrymme för att komma ut
  Se till att enkäter har fler än två alternativ för kön, ha rutiner för att fråga om och dokumentera pronomen och ställ frågor som “Finns det något annat som det är bra om jag känner till om dig?”. Att ha en transflagga i lokalen eller inkluderande språkbruk på er hemsida kan även det underlätta.
  
  
• Skaffa dig grundläggande kunskap
  Som professionell är du ansvarig för din egen kunskap och att kontinuerligt uppdatera dig om transfrågor för att kunna ge bra bemötande och ha aktuell kunskap. Kännedom om vad som är hälsofrämjande respektive påverkar hälsa negativt är viktiga verktyg för dig i att stötta och bidra till att främja transpersoners hälsa. I vissa fall kan det vara bra att vara öppen med att du inte har svar på en fråga men att du ska ta reda på mer till nästa gång ni ses. Det är även bra att ha kunskap om relevanta vidarehänvisningar, som mötesplatser för unga transpersoner i kommunen, föreningar för transpersoner och närstående eller vart man kan vända sig för remiss till könsdysforiutredning.