I texten används medicinska benämningar på könsorgan.

Transformering har träffat Lena Moegelin som är en av två gynekologer som arbetar på Gynekologisk hbt-mottagning på Södersjukhuset i Stockholm. Hit är man välkommen både som transkille, som transtjej och om man inte identifierar sig som kille eller tjej. Förutsättningen är att man har en slida. Antingen om man är transtjej och har genomgått underlivskirurgi eller om man är transkille eller icke-binär transperson och har slidan kvar. De allra flesta transkillar har slidan kvar, också om man har genomgått underlivskirurgi.

Varför är det viktigt att gå på undersökning?
– Det handlar ju om ens egen kropp och ens egen hälsa. Man behöver inte vara orolig när man kommer hit, vi har hbtq-kompetens och vi håller oss informerade om transfrågor för att kunna ge bra bemötande. Vi vill gärna att man ska komma hit om man är transperson och att man ska känna att man är trygg här.

Behöver man komma ut?
– När man ringer hit vet barnmorskorna som svarar direkt att man är hbtq-person eftersom det här är en mottagning som finns speciellt för hbtq-personer. Innan man gör en undersökning brukar jag fråga om man är transperson och om man har genomgått någon könskorrigerande operation och i så fall vad.

Vad kan man få hjälp med på mottagningen?
– Man kan komma hit både om man har besvär som man vill ha hjälp med och om man vill göra en gynekologisk kontroll och veta att allt är som det ska. Som gynekolog tittar jag på hur slemhinnorna i slidan ser ut. Har man livmoder eller äggstockar eller både och kan jag också känna efter hur de känns eller undersöka med ultraljud. Vi tar också sti-prover, alltså testar för sexuellt överförbara infektioner.

– Om man är transkille och inte har bytt juridiskt kön blir man kallad till cellprovtagning*, och det kan man göra här. Om man som transkille har bytt juridiskt kön och har kvar livmodertappen behöver man också ta cellprov, men då får man hålla koll på själv när det är dags eftersom man inte blir kallad om man är juridisk man. Vi gör även fertilitetsutredningar inför assisterad befruktning om man är transperson eller om ens partner är transperson. Och så får man gärna ställa frågor om sex och relationer till oss!

Gynekologisk hbt-mottagning finns på Söderjukhuset på Södermalm i Stockholm. Om man vill boka tid för undersökning kan man ringa dem på 08-616 11 44.

* Om man har en livmodertapp är det bra att regelbundet ta cellprov för att se om det finns cellförändringar på livmodertappen. Cellförändringar kan i värsta fall bli till cancer, men det brukar ta lång tid och därför tar man cellprov för att upptäcka tidigt om det finns några förändringar. Om man är juridisk kvinna och mellan 23 och 50 år gammal blir man kallad till cellprovtagning vart tredje år. Mellan 50 och 60 års ålder blir man kallad vart femte år. Om man är yngre än 23 behöver man inte ta cellprov regelbundet. Man kan själv välja vilken gynekologisk mottagning man vill gå till för att ta cellprov. Provet tas direkt på livmodertappen och brukar inte kännas.

Även för transtjejer kan det vara bra att göra regelbundna provtagningar, så kallat PSA-prov. PSA-prov gör man för att se om det finns några förändringar i prostatan. Oavsett hur ens kropp ser ut har de allra flesta personer prostatavävnad. Om man är transkille eller transperson som föddes med en slida sitter prostatavävnaden i urinröret. Om man är transtjej sitter prostatan i analen, och det är om man har prostatavävnad i analen som man kan behöva provtagning för att se att allt är som det ska. PSA-prov är ett vanligt blodprov som man kan ta vartannat år efter att man har fyllt 45. Man behöver oftast inte göra någon undersökning där en läkare känner på själva prostatan.