Röstträning för transpersoner

Röstträning kan vara en behandling som minskar könsdysfori. Många transpersoner har könsdysfori som handlar om just rösten eftersom hur ens röst låter ofta påverkar vilket kön andra uppfattar en som. För den som har röstdysfori kan det vara särskilt jobbigt att prata i sammanhang där den man talar med inte kan se ens könsuttryck. Många undviker därför att till exempel prata i telefon.

Röstträning räknas som könsbekräftande behandling som man kan få efter en könsdysfordiagnos. Röstträning kan också kallas för röstterapi, röstbehandling eller logopedisk behandling. Behandlingen består framför allt av olika röstövningar som man gör med ledning av en logoped (röst- och kommunikationsspecialist).

Texten utgår från röstträning för transkvinnor och ickebinära som tilldelades könet man vid födelsen, eftersom den typen av röstträning är vanligast och mest omfattande. Men också personer som tilldelades könet kvinna vid födelsen kan behöva träna sin röst. Det hittar du kortare information om på sidan.

Om man tar testosteron brukar det göra att stämbanden växer, och det i sig gör att rösten blir mörkare. Däremot blir en mörk röst inte ljusare av att man tar östrogen och eventuellt testosteronblockerare. För den som vill ha en ljusare röst är röstträning det behandlingsalternativ vården väljer i första hand.

Olika mål med röstträning

Det finns tre huvudsakliga sätt att förändra rösten med hjälp av röstträning:

• feminiserande röstträning, övningar med målet att göra rösten ljusare och mer typiskt kvinnlig
• röstträning för att hitta ett bekvämt röstläge i samband med testosteronbehandling
• maskuliniserande röstträning, övningar med målet att göra rösten mörkare och mer typiskt manlig, utan testosteron.

En del har som mål med sin röstträning att rösten ska bli så typiskt manlig eller så typiskt kvinnlig som möjligt. Andra vill uppnå ett röstläge som snarare uppfattas som "könsneutralt" eller androgynt.

Målet är också att man ska hitta ett röstläge som man kan hålla utan att anstränga sin röst för mycket. Man ska till exempel inte behöva få ont i halsen, bli hes eller låta spänd eller pressad. Den här typen av besvär med rösten kallas ofta för rösttrötthet.

Hur går behandlingen till?

Logopeden vill vanligen spela in ens röst före och under röstbehandlingen och efter det att man avslutat sin behandling. Det gör att både logopeden och man själv bättre kan bedöma vilken effekt röstträningen har fått. Inspelningarna ska helst göras i en särskild studio.

Med hjälp av olika röstövningar får man träna på att förändra till exempel tonläge (hur mörkt eller ljust man talar), hur snabbt man pratar, artikulation (hur tydligt man uttalar orden) och resonans (röstens klang och vibration). En mörkare röst vibrerar rent generellt längre ner i bröstet, medan en ljusare röst vibrerar mer i halsen (struphuvudet). 

Behandlingen är individuell. En del har endast ett fåtal möten med en logoped, medan andra behöver mer intensiv behandling där man träffar logopeden regelbundet under en längre period. Behandlingen anpassas efter det man själv vill uppnå ifråga om röstläge.

Man får öva både tillsammans med logopeden och själv hemma. En "hemläxa" kan till exempel vara att man ska ha korta samtal för att bli mer bekväm med att tala inför andra. Men man kommer överens med logopeden om vilka övningar som kan vara lämpliga utifrån ens individuella förutsättningar.

Vilka resultat kan man vänta sig av feminiserande röstträning?

Feminiserande röstbehandling leder vanligen till att rösten blir ljusare, att man inte får så mycket rösttrötthet och att röstdysforin minskar. De flesta når ett röstläge som man är bekväm med genom enbart röstbehandling. Om man inte gör det kan feminiserande röstkirurgi tillsammans med röstträning göra att rösten blir mer som man önskar. Röstkirurgi innebär att man med en operation anpassar stämbanden för en ljusare röst. Du kan läsa mer om röstkirurgi här. 

Särskilt om maskuliniserande röstträning

Röstbehandling är vanligast om man vill ha en ljusare och mer typiskt kvinnlig röst, men man kan också träna rösten för att göra den mörkare. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer för god vård vid könsdysfori (pdf) ska både personer med tilldelat kön man och kvinna kunna få röstbehandling.

Om man inte har behov av att ta testosteron, eller om man inte kan göra det, är röstträning ett sätt att få ett mörkare röstläge. Om man tar testosteron gör det ofta att röstläget blir så mörkt som man vill. För vissa kan dock röstträning vara nödvändigt för att rösten ska bli så mörk som man vill ha den. Även den som är nöjd med hur ens röst låter kan vilja ha logopedisk behandling för att motverka eller bli av med rösttrötthet, och för att dokumentera hur testosteronet påverkar ens röst.

Maskuliniserande röstbehandling leder vanligen till att rösten blir mörkare, att man inte får så mycket rösttrötthet och att röstdysforin minskar.

Risker med att träna rösten utan behandling

Det finns bland annat appar som är tänkta som stöd för att träna sin röst utan kontakt med en logoped. Risker med att träna rösten helt på egen hand är att man kan få rösttrötthet och att man övar på fel sätt vilket kan göra att det blir svårt att lära om. Men man vet själv bäst hur ens röstdysfori påverkar en, och om riskerna med att inte få träna rösten är större.