Kön

Det vi kallar för "kön" består egentligen av flera olika delar eller aspekter.

Könsidentitet är det kön man känner sig som. Helt enkelt det kön man känner att man har. Det behöver inte överensstämma med hur ens kropp ser ut. Man kan identifiera sig med ett kön eller med flera, man kan uppleva att ens könsidentitet varierar eller att man inte känner sig som något kön alls. Alla människor har själva rätt att bestämma vilken könsidentitet de har. Många tänker inte på sin könsidentitet för att man undermedvetet har fått lära sig att det ska vara på ett visst sätt – att könsidentiteten stämmer överens med det juridiska könet, med hur kroppen ser ut och hur man väljer att uttrycka sig. Ens könsidentitet kan också förändras över tid.

Könsuttryck är hur man uttrycker sig i fråga om kön. Det gör man till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, om och hur man sminkar sig, och röst. Ens könsuttryck kan stämma överens med könsidentiteten, men den behöver inte göra det. Man kan välja att uttrycka sig på ett annat sätt än i linje med sin könsidentitet. Könsuttryck är en del av socialt kön, som även omfattar exempelvis fritidsintressen, vilken roll man tar i grupper och olika förväntningar utifrån kön. Socialt kön kan även handla om hur andra uppfattar en. 

Kropp handlar om inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, alltså utifrån om man har äggstockar, testiklar, snippa, snopp, högst nivåer av östrogen eller testosteron, XX- eller XY-kromosomer. Det handlar även om skäggväxt och annan kroppsbehåring samt hur ens bröstkorg ser ut. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön, utan en mängd variationer. Samtidigt har läkarvetenskapen bestämt hur inre och yttre könsorgan ”ska” se ut och vilka kombinationer av hormoner och kromosomer som ska räknas till olika kön. Detta har skapat en norm för kroppar i fråga om medicinskt kön. 

Juridiskt kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen. Det står i passet och ibland på ens legitimation. Ens juridiska kön framgår också av personnumrets näst sista siffra. I Sverige finns det två juridiska kön: kvinna och man. Det finns andra länder som har fler juridiska kön, till exempel Tyskland, Australien och Sydafrika. Juridiskt kön tilldelas vid födseln, i regel genom att vårdpersonal bedömer könstillhörighet utifrån yttre könsorgan. Den som fått diagnosen transsexualism kan ansöka till Socialstyrelsens rättsliga råd om att ändra juridiskt kön.