Underlivskirurgi

I den här texten använder vi medicinska begrepp för yttre och inre könsdelar som man fötts med.

För att få genomgå könsbekräftande underlivskirurgi i Sverige krävs det att man har fått diagnosen transsexualism. Man behöver alltså först göra en könsutredning, och för att kunna få diagnosen transsexualism behöver man identifiera sig som antingen kille eller tjej. Det krävs också att man har fyllt 18 år och är folkbokförd i Sverige. Det finns inget krav på att man ska vara svensk medborgare.

När man har fått diagnosen transsexualism och levt i enlighet med sin könsidentitet under en period, en period som brukar kallas för real life experience eller real life test, kan man ansöka till Socialstyrelsens rättsliga råd om att genomgå könsbekräftande underlivskirurgi, ta bort könskörtlar (testiklar, äggstockar, äggledare, livmoder) och ändra sitt juridiska kön. Man kan byta juridiskt kön utan att genomgå underlivskirurgi eller ta bort könskörtlar. Däremot kan man i Sverige inte genomgå underlivskirurgi eller ta bort könskörtlar utan att byta juridiskt kön först. Ett undantag är om man behöver ta bort könskörtlarna av andra medicinska skäl än könsdysfori.

Det vanligaste är att man ansöker om alla tre sakerna samtidigt: att ändra juridiskt kön – något som också kallas för juridisk fastställelse eller fastställande –, genomgå underlivskirurgi och ta bort könskörtlar. Det kan man göra även om man inte har några planer på att genomgå någon av operationerna, och utredningsteam brukar rekommendera att man ansöker om både fastställelse och operationer samtidigt. Då har man tillstånd för dessa operationer klart, om man skulle känna längre fram att man vill göra dem. Men det är också möjligt att ansöka senare om tillstånd för underlivskirurgi och/eller att ta bort könskörtlar, om man bara ansökte om juridisk fastställelse i sin första ansökan.

Om man har fyllt 18 men inte 25 år behöver man också skicka in en ansökan om tillstånd till sterilisering, om man ansöker om tillstånd att genomgå underlivskirurgi och/eller ta bort könskörtlar. Den blanketten finns också till Socialstyrelsens hemsida. Anledningen till att man behöver göra det, fast det inte längre finns något krav på att man ska vara steril för att kunna byta juridiskt kön, är att det också finns en särskild steriliseringslag. Den lagen har en annan nedre åldersgräns (25 år) än könstillhörighetslagen (18 år). Man behöver därför tillstånd från Rättsliga rådet enligt båda lagarna. Man måste inte genomgå någon av de operationer man ansöker om, det är tillstånd som man själv får välja om man vill använda sig av.

När Rättsliga rådet beviljat ens ansökan om att ändra juridiskt kön får man genomgå könsbekräftande underlivskirurgi om man vill. Det finns inget krav på att man ska genomgå underlivskirurgi, eller genomgå någon annan typ av könsbekräftande behandling, i samband med att man byter juridiskt kön. 

Många vill inte genomgå underlivskirurgi för att de inte har dysfori kring just underlivet. Många är också nöjda med sin kropp som den är utan operation. Inget är mer rätt än något annat, utan det handlar om hur ens egen könsdysfori ser ut och vad just man själv behöver.

En del kan av medicinska skäl inte genomgå en så pass stor operation som underlivskirurgi.

Underlivskirurgi och sterilitet

En del könsbekräftande underlivskirurgi kräver att man tar bort könskörtlar. När man gör vaginoplastik tar man till exempel bort testiklar och om man ska göra vaginektomi tar man först bort livmodern. I de fallen innebär den könsbekräftande underlivskirurgin att man blir steril. Om man har sparat könsceller (ägg eller spermier) innan underlivskirurgin har man möjlighet att använda dessa för att få barn i framtiden om man vill. Att spara könsceller kan ingå som en del i könsbekräftande behandling. 

Skapa en kuk/penisplastik

Om man ska skapa en kuk finns det i dagsläget främst två alternativ. Det ena, som kallas metoidioplastik eller metaplastik, är att man gör en kuk av den svällkropp, klitoris, som redan finns i ens kön. Om man tar testosteron växer den oftast. Genom en operation friläggs svällkroppen och blir därmed längre. Av den gör man både kukollon och kukskaft. Urinröret kan förlängas med hjälp av slemhinna som tas från slidväggen och ledas ut genom den nya kukens ollon. Kuken kan som mest bli ungefär lika stor som en tumme. Man kan få erektion (stånd) genom att svällkroppen fylls med blod när man blir kåt eller upphetsad. Om man vill ha en pung görs den av de yttre könsläpparna, och man kan få pungkulor av silikon.

Det andra alternativet, falloplastik, är att man gör en kuk av hud från underarmen, magen eller låret. När man gör det bildas ett ärr där huden till kuken tas. Ärret kan se ut ungefär som en brännskada när det har läkt. Den svällkropp, klitoris, som redan finns i ens medfödda kön brukar ”bakas in” i kukskaftet eller få vara kvar på undersidan av kuken. Urinröret kan förlängas med hjälp av slemhinna som tas från slidväggen och ledas ut genom den nya kukens ollon. En kuk som görs på det här sättet är ofta lik en medfödd kuk och lika stor som en sådan. En fallokuk kan inte få stånd av sig själv, men man kan få ett erektionsimplantat som är en böjbar stav. Med ett stavimplantat böjer man upp kuken när man vill ha stånd. 

Många som vill genomgå falloplastik är intresserade av en typ av erektionsimplantat som kan fyllas med saltlösning med hjälp av en pump i pungen. Den typen av implantat går ofta sönder, och används därför inte längre av sjukhus i Sverige. 

Som med många operationer har penisplastik risker.

  • Om urinröret förlängs finns risk för till exempel fistlar eller att urinröret blir för trångt. En fistel är ett hål som uppstår mellan olika organ eller ut i huden. En fistel som kan uppstå efter urinrörsförlängning går mellan urinröret och huden. Om man får den typen av komplikationer efter operation kan man självklart få hjälp av vården. Man kan välja att inte göra en urinrörsförlängning om man vill undvika just den här risken. Då gör man ingenting med urinröret eller urinrörsmynningen, utan den finns kvar där den var innan operationen och man kissar på samma sätt som tidigare.
  • De stavimplantat som gör att man kan böja upp kuken om man vill ha stånd, och som man använt hittills i Sverige, kan ibland börja sticka ut genom huden på kuken. Nyligen har kirurger i Sverige börjat använda stavimplantat som är gjorda speciellt för fallokukar. Den nya typen av implantat fästs i blygdbenet och det ska därför vara mindre risk för att implantatet flyttar på sig.

Många som har genomgått penisplastik kan få orgasm genom att man stimulerar klitoris (som antingen blivit den nya kuken eller finns kvar i eller under den nya kuken). Klitoris kan också stimuleras på andra sätt, till exempel genom könsläpparna eller i mellangården, eftersom det är stora delar av klitoris som ligger dolda inuti kroppen. Många behåller slidan/främre öppningen vid penisplastik och då har man också kvar möjligheten att få orgasm genom stimulans där. Man kan också stimulera det som brukar kallas g-punkten, antingen genom slidan eller genom analen, och en del kan få orgasm av det.

Som transkille förväntas det inte alltid att man ska vilja operera sitt könsorgan, eftersom alternativen för penisplastik inte anses vara så bra ännu. Man ska förstås göra det som känns bra för en själv. Många väljer att genomgå penisplastik och trivs med resultatet. Många väljer också att inte operera könsorganet.

Ibland kan man få en penisprotes i silikon om man genomgått en könsutredning och fått diagnos. Tyvärr finns den möjligheten inte i alla landsting ännu.

Hysterektomi/salpingo-ooforektomi/vaginektomi

Hysterektomi betyder att man tar bort livmodern, salpingo-ooforektomi betyder att man tar bort äggledarna och äggstockarna, och vaginektomi betyder att man tar bort och syr igen främre slidan/främre öppningen (vaginan).

De här operationerna kan man ha möjlighet till om man vill och om man fått en transsexualismdiagnos och tillstånd från Rättsliga rådet att ta bort könskörtlarna.

Om man gör hysterektomi brukar man samtidigt göra en salpingo-ooforektomi. Att man tar bort äggledarna och äggstockarna innebär att kroppens egen produktion av östrogen stoppas. Man behöver därför ta någon form av hormoner resten av livet för att kroppen ska må bra. En hysterektomi innebär att hela livmodern tas bort, också livmoderhalsen (livmodertappen) som är den del av livmodern som man kan känna som en "tapp"/utskjutande del längst inne i slidan.

En del personer som tar testosteron får efter ett tag problem med smärtor i livmodern. Ibland kan smärtorna vara så svåra att man behöver göra en hysterektomi. I det fallet bör det inte behövas tillstånd från Rättsliga rådet för att ta bort livmodern, utan man bör kunna göra det på så kallad medicinsk indikation (att man, av andra skäl än könsdysfori, behöver göra operationen). Man får behålla slidan/främre öppningen om man vill.

Skapa en fitta/vaginoplastik

Om man ska skapa en fitta utgår kirurgen till viss del från det könsorgan man har. Med en operationsteknik som brukar kallas penile inversion blir penisskaftet slidan. Delar av penisollonet blir klitorisollon. Hud används för att göra könsläppar. Vaginoplastik kan göras som en operation eller uppdelad i två operationer, en där man gör själva slidan och en där man skapar klitorisollon och könsläppar. Ofta behöver man göra ytterligare en eller flera mindre operationer efteråt. Några vanliga korrigeringar som man kan behöva göra efter vaginoplastik är att man tar bort delar av penissvällkroppen, som finns kvar under huden, och att man vidgar slidöppningen.

Det finns också andra operationstekniker. Om man vill ha en slida med djup kan den skapas av hud från andra delar av kroppen om det inte finns så mycket könsorganshud, till exempel om man tagit stopphormoner som gjort att ens könsorgan inte har växt så mycket. Det går också att använda en bit av tarmen för att skapa en slida.

Om man vill kan man också skapa ett kön med könsläppar och klitoris och en grund slida, eller ingen slida alls. Kirurgerna tar hänsyn till hur man vill kunna använda sitt nya könsorgan. En del som vill genomgå vaginoplastik vill ha en viss storlek på klitoris. Det finns inget som tyder på att storleken på klitoris hänger ihop med till exempel möjligheten att få orgasm, men självklart kan man vilja ha en klitoris av en viss storlek av olika skäl. Prata med din kirurgi om vad du önskar dig och förväntar dig för resultat av operationen.

Om man har fått en slida med djup behöver man stavträna för att behålla sliddjupet. Det innebär att man tänjer ut slidan med en stav 1–2 timmar varje dag för att den ska behålla sin form och djup. När man har läkt efter operation kan man ersätta en del stavträning med omslutande vaginalsex (med händer, sexleksak eller kuk) om man vill.

Som med många operationer har vaginoplastik risker.

  • Man kan få fistlar eller urinröret kan bli för trångt. En fistel är ett hål som uppstår mellan olika organ eller ut i huden. En fistel som kan uppstå efter vaginoplastik går mellan urinröret och huden. Om man får den typen av komplikationer efter operation kan man självklart få hjälp av vården. 
  • Om man blir kåt eller upphetsad kan den del av svällkroppen som finns kvar svullna upp och göra det svårt eller obekvämt att ha omslutande sex. En vanlig korrigering efter en vaginoplastik är att man behöver ta bort en bit av svällkroppen.
  • Ibland blir slidan inte så djup eller vid som man skulle vilja. Det kan man ibland rätta till genom en ny operation.

En del som har en erhållen fitta får lubrikation, det vill säga att fittan blir våt när man är kåt eller upphetsad. Om man vill ha sex som inbegriper könsorganet, till exempel smeksex eller omslutande sex, blir det oftast skönare av att använda glidmedel, oavsett hur mycken egen lubrikation man har. Dessutom skyddar det fittan från att få små sprickor och sår som dels kan göra ont, dels kan göra att man lättare får svampinfektioner och lättare kan ge eller få könssjukdomar. Om man har en erhållen slida är det extra viktigt att använda glidmedel.

När man är helt läkt får de flesta bra känsel i sitt nya könsorgan. Många kan få klitorisorgasm. Man kan också stimulera det som brukar kallas p-punkten, antingen genom slidan eller genom analen, och en del kan få orgasm av det.

På utsidan är det ofta inte så stor skillnad på en erhållen fitta och en medfödd fitta. Om man rakar bort könshåret kan det bli tydligt att man har opererat sitt kön på grund av ärr eller skiftningar i hudnyanser. Resultatet av vaginoplastik varierar beroende på ens egna förutsättningar, till exempel hur lätt man har för att få ärr. Fittor ser också väldigt olika ut, både medfödda och erhållna. 

Som transtjej förväntas det ibland att man ska vilja operera sitt könsorgan, eftersom tekniken för att skapa en fitta som ser ut och beter sig som en medfödd fitta anses vara bra. Man ska förstås göra det som känns bra för en själv. Många väljer att genomgå vaginoplastik och trivs med resultatet. Många väljer också att inte operera könsorganet.

Orkidektomi

Orkidektomi innebär att man tar bort testikel/testiklar. Om man gör en vaginoplastik är orkidektomi en förutsättning för att kunna göra operationen och de båda ingreppen görs i de flesta fall samtidigt. Man kan också välja att enbart göra en orkidektomi om man vill.

Kolla upp tidigare operationsresultat

Ofta har kirurgen bilder på tidigare resultat av operationer med den teknik som ska användas. Genom att titta på dem kan man få en uppfattning om hur det kan se ut efteråt och vad man kan förvänta sig att få för resultat.

Senast ändrad: 
23 maj, 2018 - 17:04

Sökformulär