Intersex

Intersexvariationer är en samlingsterm för olika medicinska diagnoser som man kan få om ens kropp inte går att könsbestämma enligt samhällets normer för kön. Normer som innebär att det finns bestämda uppfattningar om vilka egenskaper en "typisk killkropp" eller en "typisk tjejkropp" har.

Att ha en intersexvariation är inte samma sak som att vara transperson. Att vara transperson handlar om könsidentitet och/eller könsuttryck, medan intersexvariationer handlar om egenskaper hos en persons kropp. En person som har en intersexvariation kan vara cisperson eller transperson.

Intersexvariationer kallas ibland för DSD. Förkortningen utläses ofta "Disorders of Sex Development". Många tycker att "disorder" (störning) är ett väldigt negativt begrepp och vill inte använda det om sig själva. Ett annat sätt att utläsa DSD är att det står för "Differences of Sex Development". Alltså olikheter, i jämförelse med normer för kroppar, i de delar som gör att en kropp brukar könas som en typisk tjejkropp eller typisk killkropp. De delar som kan påverkas av intersexvariationer är kromosomer, hormonnivåer och yttre och inre könsorgan.

En del personer som har en intersexvariation använder begreppet intersexperson om sig själva. 

Flera olika tillstånd

Det finns drygt 30 intersexvariationer, och de ser väldigt olika ut. Olika intersexvariationer påverkar olika delar av kroppen: det kan vara yttre och/eller inre könsorgan, kromosomer och hormonnivåer.

Ett exempel på hur en intersexvariation kan se ut är att man har en kropp som till det yttre ser ut som en typisk tjejkropp och där de inre könsorganen inte ser ut som man förväntar sig av den typen av kropp. Det kan vara så att man har en slida och blir tilldelad "kvinna" som juridiskt kön när man är nyfödd, och har testiklar inne i kroppen.

En del intersexvariationer har att göra med kromosomer. Istället för att ha XX-kromosomer eller XY-kromosomer, som är vanliga kombinationer, har man kanske kromosomkombinationen XXY.

En del intersexvariationer påverkar hur kroppen tillverkar eller tar upp så kallade könshormoner (testosteron och östrogen). Ett exempel är att ens kropp kanske inte tillverkar egna könshormoner. Ett annat exempel är att kroppen tillverkar könshormon, men inte kan ta upp eller svara på hormonet. Då får man inte de kroppsliga egenskaper som ett visst könshormon annars typiskt sett ger.

Intersexvariationer kan också handla om att det yttre könsorganet på ett nyfött barn inte ser ut som en typisk snopp eller typisk snippa. Det är i de flesta fall inte farligt för barnet, och då finns det inga medicinska skäl att ändra på könsorganet. Ändå får ungefär 10–20 barn per år i Sverige genomgå kirurgi för att få en mer typisk snippa eller typisk snopp. Sedan registreras barnet med det juridiska kön som anses matcha kroppen bäst.

Alla intersexvariationer märks inte när man är nyfödd. En del märker att de har en intersexvariation när de kommer i puberteten och kroppen inte förändras som man förväntat sig. Andra får veta det när de försöker bli gravida eller göra någon annan gravid, och går igenom en utredning för att ta reda på varför de inte får barn på det sättet.

Beroende på hur man definierar intersex kommer man fram till lite olika siffror, när man uppskattar hur vanligt det är med intersexvariationer. En vanlig uppskattning är att 0,5–2 procent av alla barn som föds har någon form av intersexvariation.

Skillnader och likheter med trans

Om man har en intersexvariation är det ett medfött tillstånd som har med ens fysiska kropp att göra. Att ha en intersexvariation är alltså inte samma sak som att vara transperson. En person som har en intersexvariation kan vara cisperson eller transperson. Personen kan vara kille, tjej eller ickebinär. 

Ofta nämner man ändå intersex i samband med att man pratar om transfrågor. Det beror på att det finns frågor som rör både transpersoner och personer med intersexvariationer. Till exempel rätten att inte bli opererad om man inte vill det och att man ska få bestämma över sin egen kropp, och att man ska kunna få det juridiska kön som stämmer bäst överens med ens könsidentitet, oberoende av hur ens kropp är. Personer med intersexvariationer och transpersoner kan också påverkas på många liknande sätt av heteronormen, tvåkönsnormen och cisnormen. 

För mer info, se INIS - Intersexuella i Sverige. INIS är en stödförening för personer med DSD i Sverige.

Den internationella intersexorganisationen OII har en svensk avdelning, OII Sverige, som arbetar för mänskliga rättigheter för personer med intersex-kroppar.

Senast ändrad: 
10 september, 2019 - 13:11

Sökformulär