Minnen

Att prata om minnen och det förflutna

Måste jag ändra i vår historia och glömma det som varit? Får jag inte prata om mina glada minnen? Hur ska jag förhålla mig till tiden innan min närstående kom ut eller påbörjade sin transition? Det här är frågor som många närstående till unga transpersoner har. Det finns inget enkelt svar på de här frågorna och hur man förhåller sig till det förflutna är individuellt. De flesta bra lösningar har det gemensamt att närstående tillsammans har kommit fram till hur man ska förhålla sig till det förflutna.

Olika förhållningssätt

För en del är det förflutna jobbigt att förhålla sig till. Man vill leva som det kön man är och att det ska återspeglas i ens historia, för innerst inne har man ju alltid varit det kön man identifierar sig som. Det är andra som inte har sett det.

För andra är det inte jobbigt och man kanske både kan och vill prata om tider då man levde som ett annat kön än i dag. För vissa går det bra att använda det namn som gällde förr när man pratar om det som varit, men många tycker bara att det är okej att prata om det förflutna så länge man använder rätt namn och pronomen – det pronomen och namn som man använder i dag. 

Alla sätt som transpersoner förhåller sig till sitt eget förflutna på är lika giltiga och måste respekteras. 

Exempel på situationer

Att tillsammans hitta lösningar kan exempelvis bli aktuellt när man som syskon ska komma överens om hur man ska prata om när man var yngre. Vilket namn och pronomen ska man använda när man berättar för andra om något som hände i barndomen? Hur kan man på enklaste sätt lära sig att säga rätt? Finns det några minnen man föredrar att prata om inför andra? Finns det minnen eller ämnen man bör undvika?

För den som umgås med dem man växte upp med – som uppväxtfamilj eller vänner – kan sådana frågor uppstå till exempel när man pratar om något man gjort tillsammans och någon envisas med att använda fel pronomen när hen berättar om det. Att ensam tvingas försvara sig kan vara svårt och jobbigt för den det rör men också för hela familjen eller kompisgänget. Det är viktigt att stå upp för personen det gäller och påpeka för den som säger fel, så att man visar att det finns stöd och bekräftelse.

Om man träffar personer man umgåtts med tidigare uppstår ofta samtal om händelser som man varit med om tillsammans. När det rör saker som hände innan någon kommit ut eller påbörjat en transition är det viktigt att respektera personens namn och pronomen, men också att vara ödmjuk inför hur personen känner inför sitt förflutna. För vissa är det inga problem att prata om det som varit, för andra kan det kännas mycket laddat. Man kan behöva prata om ifall man har upplevt situationer på olika sätt i det förflutna. Hur kändes det som hände egentligen för dem som var med?

Låsta positioner

Det bästa är om man kan prata med varandra om de här sakerna och hitta lösningar som alla parter kan acceptera. Om det blir låsta positioner, att någon vägrar eller inte förstår, kan det vara svårt att hitta en väg framåt. Det kan handla om att någon inte försöker använda rätt namn och pronomen. Det kan också handla om att den som genomgått en transition kräver att de närstående aldrig någonsin pratar om det som varit. Sådana situationer, då den ena parten vill kontrollera situationen, leder lätt till låsta positioner.

Minnen är en del av oss

Att respektera sina närståendes könsidentitet är avgörande för att kunna ha en bra relation. Det är också viktigt att respektera varandras minnen. Minnen är en del av dem vi är, på gott och ont. Det är att begära för mycket av någon att kräva att hen inte ska prata om eller ta upp det förflutna. Sådana krav kan göra det relationen svår och ansträngd. Samtidigt är minnen luriga eftersom man ofta bara har sin egen bild av det som hänt. Två personer kan minnas saker väldigt olika. Ibland kan det som är ett ljust minne för någon göra ont att tänka på för en annan. Då behöver den som minns något som positivt börja med att lyssna på den andras tankar och hur den upplevt situationen.

Genom att komma överens med varandra om hur ni kan förhålla er till ert gemensamma förflutna kanske delar av historien skrivs om. Det behöver inte innebära att den ena eller andra versionen är mindre sann. Kanske kommer ni bara närmare varandra och en förståelse av hur ni uppfattat saker olika. Minnen kan ändra betydelse och i bästa fall kan det leda till att det blir lättare att förstå varandra och hur er relation ser ut i dag.

Senast ändrad: 
5 maj, 2017 - 19:09

Sökformulär