I allmänhet

Om trans och bemötande

Många unga transpersoner har låga förväntningar på bemötande i skolan, på ungdomsmottagningar, på fritidsgårdar, i idrottssammanhang och på andra platser där man kommer i kontakt med personer som arbetar med ungdomar. Många har erfarenhet av att bli osynliggjorda, att inte få information som är relevant för en själv eller att bli benämnd på fel sätt och förväntas svara på närgångna frågor.

Som professionell har du ett stort ansvar att ge ungdomar bra bemötande oavsett könsidentitet och könsuttryck. Ett bra bemötande är viktigt för många och kan vara helt avgörande för den som har låga förväntningar eller dåliga erfarenheter sedan tidigare. Här har vi samlat material, tips och trix för dig som arbetar med ungdomar.

Till att börja med

  • Det finns inte enbart kvinnor och män.
  • Man måste inte vara antingen eller.
  • En persons yttre – kropp och/eller könsuttryck – stämmer inte alltid överens med hur hen identifierar sig.

Bemötande

Utöver detta finns det ett antal saker som det är viktigt att tänka på.

  • Den som avgör vilket kön en person har är alltid personen själv. Andra har alltså inte rätt att avgöra vilket kön någon har eller huruvida någon är transperson eller inte. Respektera alltid det kön en person identifierar sig som. Könsidentitet kan till exempel vara tjej/kvinna, kille/man, både och, inget eller annat.
  • Ta för vana att fråga vilket pronomen personer föredrar: hon, hen eller han. På så sätt visar du att du inte tar någons könsidentitet för given. Man kan även inkludera pronomen när man har presentationsrundor i olika sammanhang.
  • Använd alltid det namn och pronomen en person föredrar.
  • I enkäter och liknande där kategorierna ”tjej” och ”kille” finns med, lägg även till kategorier som ”vill inte definiera” och ett öppet alternativ där man själv får fylla i det som passar.
  • Se till att det finns könsneutrala toaletter så att man inte måste välja mellan tjejtoalett och killtoalett.
  • Tänk på att många transpersoner tycker att omgivningens reaktioner är problemet, inte deras egen transidentitet. Gör inte någons transidentitet till ett problem om den inte är det för personen själv.
  • Undvik slentrianmässigt könsbestämmande, som att säga ”hej tjejer” till en grupp som du uppfattar som tjejer.
  • Om en person inte ser ut som en ”riktig” tjej eller ”riktig” kille i samhällets ögon men själv identifierar sig så ska det inte leda till sämre bemötande. Bemötande ska alltså inte påverkas av hur väl man tycker att någon ”passerar” (det vill säga ser ut som/uppfattas som det kön hen identifierar sig som) eller huruvida den personen har genomgått en könsutredning eller inte. Var och en bestämmer själv vilket kön hen har!
  • Många transpersoner har erfarenhet av att cispersoner, alltså personer som inte är trans, ställer frågor om kropp, operationer och samliv. Sådana frågor kan upplevas som privata, närgångna eller kränkande. Därför är det viktigt att du som är cisperson reflekterar över syftet med de frågor du ställer till transpersoner och personer som överskrider normer för kön.
  • Många transpersoner har också erfarenhet av att cispersoner ställer allmänna frågor om ”hur det är att vara trans” eller ”hur en könsutredning går till”. Ta gärna reda på svaren själv, till exempel genom att läsa under de andra flikarna här på Transformering.

Kom ihåg

Som professionell är du alltid ansvarig för din egen kunskap och att kontinuerligt uppdatera dig om transfrågor för att kunna ge bra bemötande och ha aktuell kunskap. Det är inte patientens eller elevens uppgift att informera dig. Om du ser till att ha kunskap har du bra förutsättningar att ge de unga transpersoner du träffar i ditt arbete det stöd de behöver och visa att alla har rätt till bra bemötande oavsett könsidentitet och könsuttryck. Du är alltså jätteviktig!

Senast ändrad: 
30 april, 2014 - 11:39

Sökformulär