Könsutredning steg för steg

1. Kontakta allmänpsykiatrin

Första steget i att komma till en könsidentitetsutredning är att få en remiss från en psykiatriker, t.ex. inom allmänpsykiatrin. Allmänpsykiatrin finns inom sjukvården och du bokar tid som för ett läkarbesök. Berätta hur du känner och att du vill ha en remiss för att genomgå en könsidentitetsutredning. Betona att du vill träffa en psykiatriker. En psykiatriker är en läkare som är specialiserad inom psykiatri. Du kan också vända dig till en ungdomsmottagning så kan de hänvisa dig vidare till en psykiatriker.

Det kan ta några månader innan du får en tid beroende på hur lång kötid det är. På det första mötet kan du få berätta lite om dig själv, hur du känner, hur länge du har känt så och så vidare. Men det är inte psykiatrikerns uppgift att göra en utredning utan denne ska i sin tur skicka en remiss till ditt närmaste utredningsteam. Man brukar träffa psykiatrikern 1-2 gånger innan remissen skickas.

När remissen väl är skickad kan det dröja ytterligare några månader innan du får en kallelse till utredningsteamet.

2. En första träff

Utredningsteamet skickar ut en kallelse med posten med uppgifter om datum, tid och plats för en första träff. På ditt första möte brukar du få träffa den psykiatriker som kommer att vara ansvarig för just din utredning.

De flesta mottagningar jobbar i team som består av en psykolog, en kurator och en psykiatriker (läkare). Utredningen kan skilja sig något åt mellan de olika teamen så både vilka moment som ingår och hur lång tid den tar skiftar beroende på var just du går.

På ditt första möte ska du få information om vad utredningen innehåller och ungefär vilka tidsramar du kan förvänta dig. De flesta är i kontakt med utredningsteamet i minst två år men om du själv eller utredarna är osäkra på om en könskorrigering verkligen är rätt för dig kan utredningen ta längre tid.

Det första året brukar bestå av en utredning och det andra året av något som kallas för ”real life experience”. Utredningsteamet ska både stötta dig och bedöma om de anser att de kan ge dig diagnosen transsexualism. (På ett fåtal team finns det även en annan diagnos som kan ges: "könsidentitetsstörning utan närmare specifikation". Den kan ges till dig som inte är transsexuell men som ändå bedöms behöva hormoner och/eller kirurgi.)

3. Läkarens/psykiatrikerns roll

Läkaren ställer frågor om din könsidentitet och är oftast den som har huvudansvaret för din utredning. Du kommer förmodligen att få berätta hur du upplever dig själv och din könsidentitet samt svara på frågor kring din fysiska och psykiska hälsa.

Frågorna kan handla om sjukdomar i din släkt, hur ofta du dricker alkohol eller om du känner dig nedstämd eller ångestfylld. Läkaren ställer dessa frågor för att ta ställning till om du kan behöva stöd och hjälp med andra delar av ditt liv än just könskorrigeringen.

Läkaren kan berätta för dig om hur olika operationer går till och vad hormonbehandlingen innebär och hur den påverkar kroppen, men när du fått diagnos får du även träffa båda en plastikkirurg och en endokrinolog (hormonspecialist) eller en gynekolog som kan ge dig ännu mer utförliga svar och diskutera vad som är bäst för just dig.

4. Kuratorns roll

Kuratorn står för den sociala utredningen. I den hjälps ni åt att försöka kartlägga ditt liv och dina sociala sammanhang, det vill säga din sysselsättning och dina relationer till exempel med familj och vänner.

Du får prata om dig själv, dina känslor och tankar och du får svara på frågor om hur du har det till exempel hemma och i skolan eller på jobbet. Med kuratorn kan du också själv ta upp saker som du tycker känns viktiga att prata om.

Kuratorn brukar också ha hand om anhörigsamtalet tillsammans med läkaren. Det är ett möte för dig och de som står dig närmast (vänner, partner, familj) där ni tillsammans diskuterar vad utredningen innebär för dig och hur dina närstående på bästa sätt kan stötta dig.

5. Psykologens roll

Du får träffa en psykolog som gör en psykologisk utredning. Det innebär att du får göra olika tester och fylla i formulär med frågor som kan handla om hur du mår och hur du ser på dig själv och ditt liv. Sedan diskuterar ni igenom dina svar tillsammans.

Testerna och samtalen är till för att ta reda på hur du mår i övrigt och om du är övertygad om att du vill ändra din kropp och inte kommer att ångra dig. Det finns inget prov eller test som kan visa om du är transsexuell eller inte utan det bedömer teamet efter att de har lärt känna dig.

6. Real life experience

Efter att man fått diagnos, men innan man kan ansöka om att operera sitt könsorgan och byta sin juridiska könstillhörighet, måste man börja leva som kön man känner sig som. Det kallas ibland för real life experience eller real life test.

Det innebär bland annat att du ska tala om för folk omkring dig vilket pronomen du föredrar och kanske byta förnamn. I alla sammanhang där man måste välja kön (offentliga toaletter, omklädningsrum och liknande) förväntas du välja det kön du känner dig som. Du förväntas komma ut i skolan eller på din arbetsplats med att du håller på att genomgå ett könsbyte. För vissa är det här inget nytt: man har redan levt så i flera år. För andra är detta första gången man är öppen med sin könsidentitet. 

Under denna period påbörjas hormonbehandlingen i samråd med en endokrinolog (hormonläkare). Som FtM får man en remiss till plastikkirurgen för operation av bröstpartiet. Som MtF är det först efter en tid med hormonbehandling som det blir aktuellt med remiss för bröstförstoring. Men under real life-perioden får man, i vissa landsting, remiss för hårborttagning.

Real life-perioden pågår under ungefär ett år. Det är till för att du ska kunna känna efter om det här är rätt beslut för dig. Under hela detta år har du regelbunden kontakt med utredningsteamet. Om du vid årets slut känner att du vill så kan du ansöka om att ändra juridiskt kön samt eventuell underlivskirurgi. Men det finns inget krav på att du ska göra detta: du kan fortsätta leva real life under obegränsad tid: det finns inte ett krav på att ändra juridiskt kön eller genomgå gential kirurgi.

7. Rättsliga rådet

Det är Socialstyrelsens Rättsliga råd som beslutar om huruvida man får ändra sitt juridiska kön och genomgå underlivskirurgi. Du kan ansöka om detta genom att fylla i och skicka in en blankett till Socialstyrelsens Rättsliga Råd. Du hittar blanetten på Socialstyrelsen hemsida. Du behöver även skicka med ett speciellt läkarintyg (som skrivs av din utredare) och ett personbevis. Vissa team vill att du kommer in på ett möte med läkaren när intyget skrivs. Vissa team fyller i alla papper tillsammans med dig och så skickar ni in ansökan tillsammans. Hör efter vad som gäller hos just ditt team!

För att ansökan ska kunna godkännas gäller vissa regler. Du måste ha fått diagnosen transsexuell. Du måste ha fyllt 18 år och vara folkbokförd i Sverige. Tidigare krävdes att man var ogift, svensk medborgare och steril men dessa krav är nu borta. Om du däremot är registrerad partner behöver du omvandla partnerskapet till ett äktenskap innan du skickar in ansökan. När du fått din ändring beviljad får du operera ditt könsorgan och byta personnummer samt kön i passet/folkbokföringen, alltså den bokstav som visar vilket kön du har juridiskt: M eller K/F.